BILDEXTRA: Så här förändras utseendet på Göteborgs hamninlopp när Ryaverket byggs ut
Så här kommer Göteborgs hamninlopp vid Älvsborgsbron att se ut i framtiden – när Ryaverket växt klart för att hantera stadens behov av avloppsrening. Ett större antal nya byggnader ska växa fram i området, vilket kommer förändra stadsbilden på Hisingssidan för den som anlöper stans inre hamn.
Just nu utformas en ny detaljplan för utbyggnad av avloppsreningsverket vid Rya vid Rödjan och Färjestadens hamnområde mellan Eriksberg, Biskopsgården och Torslanda på Hisingen. Det här planarbetet började redan för fem år sedan under 2020 och ska nu på samråd, alltså där alla tänkbara parter som kan beröras ska kunna ge sina synpunkter på projektet.
Syftet med planarbetet är att skapa förutsättningar för att kunna bygga ett nytt avloppsreningsverk som täcker Göteborgs behov av ökad kapacitet för att rena avloppsvatten. Det nya avloppsreningsverket placeras i anslutning till befintligt avloppsreningsverk vid Rya Skog. Befintlig anläggning ges utökad byggrätt och höjd för bebyggelse. Befintligt och nytt avloppsreningsverk kopplas samman med en kulvert under Fågelrovägen.
Detaljplanen tillåter även portaler över mark och andra anslutningsmöjligheter mellan ny och befintlig anläggning. Värmeverk och del av värmeverk ingår i detaljplanen och föreslås få utökad byggrätt. Planområdet är cirka 20 hektar stort och hela området kommer sannolikt att bebyggas.
I den norra delen av planområdet finns Gryaabs befintliga reningsverk. I nordöst har Göteborg Energi en värmeanläggning. I anslutning söder om planområdet finns ytterligare ett värmeverk som delvis ingår i detaljplanen (DP II-4837). I den södra delen där ny anläggning planeras gränsar området till Fågelrovägen, ST1 och
Göteborg energi.
I planhandlingarna förklaras: ”Ny och befintlig anläggning ges planmässigt möjlighet till förbindelse och tekniska installationer genom kulvert under mark och portal ovan mark.”
Planområdet omfattas av både av ett så kallat riksintresse för kommunikation med sjöfart och hamn samt riksintresse för exploaterad kust. Del av södra planområdet ligger inom 100 meter från strandlinjen och innehar därmed strandskydd som upphävs i detaljplanen. Dessutom ligger planområdet nära naturreservatet Rya skog samt Rya Nabbe där det finns fornlämningar från 1600-talet. Inom själva planområdet finns en tidigare känd
fornlämning i form av en grav samt tre nya gravar som identifieradts vid den arkeologiska utredningen av området.
Delar av planområdet syd och sydost om Fågelrovägen ligger inom ett område som enligt översiktsplanen rekommenderas som område för hamn- och logistikverksamhet. Delar av planområdet söder om Fågelrovägen ligger även inom utredningsområde för skyddsportar för Göteborgs hamn, som enligt Riksdagen är Sveriges viktigaste hamn. Verksamheter som hindrar eller försvårar byggande av dessa portar är inte tillåtna. Hamnområdet söder om planområdet utgör ett område med risk för översvämningar och höga vattenstånd.
En annan faktor som vägs in i utbyggnaden är att det i naturreservatet Rya Skog ligger i anslutning till planområdet. Alsumpskog täcker stora delar av reservatet och där finns också hassellundar med ek och hassel. I reservatets södra del finns historiska rester av bland annat en befästningsvall från 1600-talet. ”Skogen är unik då det funnits skog och träd på platsen så långt bak i tiden som det finns dokumentation, kanske fanns den redan på förhistorisk tid. Rya skog har höga naturvärden inte bara som ädellövskog och sumpskog, utan specifikt även för
fladdermöss, fåglar, marksvampar och vedsvampar. Rya skog är öppet för allmänheten att besöka, och kringgärdas av ett högt stängsel mot övriga hamnområdet. Reservatet bildades 1928 och omfattar cirka 16 hektar. Reservatets syfte är dels att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, dels att tillgodose behov av område för friluftslivet”, skriver man i handlingarna.
Visionsbilderna visar hur området kan komma att se ut
Även om det finns flexibilitet i exakt hur byggnaderna ska se ut och var olika delar hamnat när reningsverket byggts klart har man tagit fram exempelbilder som ska visa på ett ungefär hur området ska se ut när det är färdigbyggt.
Stadsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med Miljöförvaltningen gjort bedömningen att detaljplanen enbart bidrar till att öka trafiken marginellt inom området, det konstateras att inga trafikåtgärder planeras genom ny detaljplan. Däremot finns det ingen som kan veta exakt vilken lukt som kan spridas från det utökade reningsverket – särskilt vid diverse fel och störningar som kan ske på ett reningsverk.
Detta är något som många Hisingsbor vet är en nackdel av att ha Ryaverket i krokarna, mellan varven kan det stinka rejält – särskilt när rötningen av avloppsslamet är sämre än normalt. Vid dessa tillfällen leder det till att slammet luktar mer när det lagras i väntan på borttransport och särskilt de boende i närliggande områden i Eriksberg och Biskopsgården kan känna en äcklig stank i sina bostadsområden. Det är dock i undantagsfall som detta sker och normalt lyckas Ryaverken hålla spridandet av dålig lukt på en låg nivå, sett till antal klagomål på det här området till Göteborgs stad.
Redaktionen
tips@helahisingen.se
LÄS MER:
