Framtidsplanen längs Hisingens spårväg: Så kan pendelparkering och fotbollsplaner ersättas – av nya hus
Området kring spårvägen från Hjalmar Brantingsplatsen via Vågmästareplatsen och Wieselgrensplatsen mot Eketrägatan och Biskopsgården har i stort sett ut likadant sedan det byggdes på 1950- och 1960-talen. Nu utreder Göteborgs stad två alternativ för hur området längs spårvägen kan moderniseras framöver – vilket kan få dramatiska konsekvenser för en del som bor och verkar längs ”Hjalmar Brantingsstråket”.
Stadsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag av politikerna att utreda hur man ska kunna förbättra Hjalmar Brantingsstråket som knyter ihop Backaplan, Wieselgrensplatsen, Volvos Campus via Eketrägatan upp mot Biskopsgåden, i huvudsak längs Hjalmar Brantingsgatan.
Utredningen utgick från uppdraget stadsbyggnadsnämnden fick i kommunfullmäktiges budget 2023: ”Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att i samverkan med stadsmiljönämnden och exploateringsnämnden omvandla Dag
Hammarskjöldsleden, Hjalmar Brantingsgatan och Almanacksvägen/Kortedalavägen till stadsmässiga stråk. Framkomligheten för kollektivtrafiken ska fortsatt prioriteras i dessa stråk”, och genomfördes under 2025.
Utredningsområdet har avgränsats till att omfatta Hjalmar Brantingstråket mellan Sommarvädersgatan/Yrvädersgatan i väster till korsningen med Kvillebäcken i öster. Det omfattar även stråket utmed Sotérusgatan söder ut mot Stålhandskegatan. För Hjalmar Brantingsgatan öster om Kvillebäcken pågår annan planering som denna utredning endast förhåller sig till. I väster har förslaget anpassats mot planprogram för Biskopsgården.
Spårvägens placering försvårar ”effektiv” utnyttjande av angränsande mark
Historiskt beskrivs att Hjalmar Brantingsgatan byggdes ut i samband med omvandlingen från landsbygd till en stadsmiljö. ”Utbyggnaden skedde successivt fram till dess att Biskopsgården byggdes ut under 1950–1960-talet. Syftet var dels att vara en trafikförsörjning för såväl bil som spårväg för närliggande områden, dels var den avsedd att vara förbindelsen mellan centrala staden och Torslanda. Utbyggnaden av spårvägen inleddes i slutet av 1930-talet då den nya Göta Älvbron uppfördes och sträckte sig först fram till Wieselgrensplatsen. Vid utbyggnaden markförlades spårvägen på särskild banvall. I samband med utbyggnaden av Biskopsgården planskildes spåret i korsningspunkterna med huvudgatunätet. Spårvägsstråkets raksträckor skär igenom stadsväven och skapar barriärer mellan stadsdelarna på ömse sida om stråket”, skriver Stadsbyggnadsförvaltningen.
Dagsläget för stråket beskrivs så här: ”Idag är exploateringsgraden i stora delar av centrala Hisingen låg med en stor andel småhus. Inom området finns kapacitet för en förtätning, men spårvägen är centralt placerad i gaturummet, vilket ger svårigheter att effektivt utnyttja angränsande mark för byggnader. Planskildheterna, såväl de med upphöjt spår som de med nedsänkt spår, har också relativt utrymmeskrävande slänter. De lokala torgen ligger i olika grad separerade från Hjalmar Brantingsstråket. Som lokala mötesplatser har torgen höga kvaliteter, men den kommersiella situationen begränsas av att vara hänvisade till enbart ett lokalt underlag.”
Biltrafiken är sedan Lundbytunnelns tillkomst mestadels av lokal karaktär, med förhållandevis få genomgående resor. I mitten av 1970-talet hadeHjalmar Brantingsgatan trafikmängder om ungefär 30 000 fordon per dygn. Trafiken har under de
senaste åren minskat och dagens trafikflöde är i storleksordningen cirka 15 000 fordon per dygn.
Det studerade området är drygt tre kilometer långt och 40–60 meter brett på långa sträckor, med mer tilltagna ytor i anslutning till fyra planskilda spårvägskorsningar med tillhörande hållplatser (Eketrägatan, Gropegårdsgatan,
Wieselgrensplatsen och Vågmästareplatsen). Detta gör att förutsättningarna för stadsutveckling är påfallande varierade längs sträckan.
HelaHisingen.se har tidigare berättat om planerna att utveckla Hjalmar Brantingsgatan (läs mer här) i området mellan hållplatserna Hjalmar Brantingsplatsen och Vågmästareplatsen, men den här utredningen tittar på områdena kring själva hållplatserna – samt i viss utsträckning ytorna längs spårvägen mellan dessa hållplatser.
”Bör betraktas som fyra enskilda, utvecklingsbara platser”
Det är i anslutning till de fyra nämnda hållplatslägena som det finns tillräckligt med utrymme för en stadsutveckling med ny bebyggelse. På mellansträckorna är visserligen ”gaturummet väl tilltaget, men ändå för smalt för nya byggnader om utgångspunkten är att undvika redan bebyggda fastigheter”, skriver tjänstemännen och kommer därefter fram till slutsatsen:
”Hjalmar Brantingstråket bör därmed betraktas som fyra enskilda, utvecklingsbara platser med mellanliggande sträckor, snarare än ett samlat stråk.” Nedanstående översiktskarta visar huvudförslaget som tjänstemännen tagit fram – som en slags ”minsta möjliga”-alternativ.
Här kan vi snabbt konstatera att ”pendelparkeringen” vid Vågmästareplatsen, den stora parkeringen på västra sidan av Wieselgrensplatsen och i princip hela IF Wartas område med fotbollsplaner vid Kyrkbyn (Sälöfjordsvallen) ryker om det här blir av. Att fotbollsplaner byggs bort när staden förtötas är ingen nyhet – men det här skulle innebära att Warta får flytta någon annanstans om de ska fortsätta föreningens fotbollsverksamhet.
Totalt skulle cirka 1280 nya bostäder med behov av 10-13 förskoleavdelningar skapas med huvudförslaget.
Alternativet: Ännu fler hus och mer bebyggelse
Jämförelsealternativet för utveckling av stråket, där man lägger om spårvägen på sträckan för att maximera möjligheten att bygga i respektive område ännu mer – går alltså ännu längre. Då skulle tre hela stadskvarter byggas vid Vågmästareplatsen, dagens spårvägsområde vid Wieselgrensplatsen byggas om med både punkthus och stadskvarter, större hus byggas vid Gropegårdsgatan och ännu fler och större hus byggas i ”triangeln” mellan Eketrägatan, Kyrkbytorget och Sälöfjordsplan.
Inget av ovanstående förslag är alltså beslutat än så länge, utan det är tjänstemannaförslag som ska visa vilken potential det finns för att bygga, förtäta och modernisera stråket i fråga. Det bör man ha i beaktning, när vi nu kikar lite mer specifikt på dessa delområden – för att se vad Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår.
Totalt skulle cirka 2 200 nya bostäder med behov för 16-20 förskoleavdelningar skapas med detta förslag.
Nedanstående alternativ är tjänstemännens så kallade huvudförslag, det där man låter spårvägen vara kvar i sin nuvarande sträckning och bygger kring denna. Här är en förklaring av de olika färgerna och markeringarna som finns i kartorna:
Eketrägatan/Gropegårdsgatan
Förslaget kallar det för ”förtätning av Kyrkbyn”, vilket i praktiken innebär att man bygger nya stadskvarter med bostäder i de grönområden som finns mellan Hjalmar Brantingsgatan och Sotérusgatan. Här skulle IF Wartas idrottsplats vid Sälöfjordsplan om inte helt försvinna så minska avsevärt i storlek från dagens flertal fotbollsplaner som skulle ersättas av bostadshus och en ny skola.
En förskola skulle få plats vid naturområdet väster om Oterdahlsgtan och man skulle förtäta genom att bygga lamellhus vid spårvägen på norra sidan, både vid Sälöfjordsgatan och mellan Volvo Penta och Lundbybadet. Torgytan vid Eketrägatan skulle få flytta över vägen till den västra sidan av korsningen Sotérusgatan/Fyrväpplingsgatan – medan Kyrkbytorget skulle finnas kvar i sitt nuvarande läge.
Vågmästareplatsen/Wieselgrensplatsen
Österut mot Rambergsstaden och Kvillestaden skulle grundförslaget inte innebära lika stora förändringar som omkring Eketrägatan/Kyrkbyn. Här föreslås den stora parkeringen vid Vågmästareplatsen de plats för ett nytt kvarter med bostäder, spårvägens vändslinga föreslås tas bort vid Wieselgrensplatsen och ett U-format kvarter byggas mitt på Wieselgrensplatsens torg, där men skulle riva huset som biblioteket tidigare låg i på västra sidan torget. Även där skulle nya lamellhus byggas både söder och norr om spårvägen.
I gråbrunt nederst till vänster i kartan här ovanför syns Rambergsvallens idrottsområde som planeras i en separat planprocess som kommit avsevärt längre fram. Förslag till detaljplan var ute på samråd i december 2022 till januari 2023. Men här tar Göteborgs stads tjänstemän för närvarande fram alternativ till det närsjukhus som skulle ha byggts i området, men som politikerna i Västra Götalandsregionen stoppade i februari 2024. I stället studeras nu möjligheten att bygga studentbostäder, skola, centrumändamål och parkering i garage på platsen. Bedömningen är att planen kan gå ut på granskning under hösten 2026.
Bedömningen är att en utveckling av Hjalmar Brantingstråket i sin helhet enligt strukturidén ”kommer att utgöra en belastning för exploateringsverksamhetens självfinansiering. Däremot finns det etapper som var för sig har möjlighet,
enligt den tidiga ekonomiska bedömningen, att kunna genomföras med åtminstone ett nollresultat.
Redaktionen
tips@helahisingen.se
LÄS MER:
LÄS MER:
