Här låg kungliga slottet på Hisingen (!) där drottning Blanka och kung Magnus Eriksson bodde på 1300-talet

Under en lång period på 1330-talet styrde kung Magnus Eriksson sitt svenska-norsk-skånska rike från ett i dag rivet och bortglömt slott på Slottsberget vid Göta Älvs strand. Maktbasen i Norden var under den här perioden på Hisingen. Allt för att hans drottning föredrog Lindholmen bland de slott hon hade fått efter sin bröllopsnatt – vilket ledde till att ”Drottning Blankas Slott” föddes som begrepp.

Drottning Blankas slott syftar till Lindholmens Borg eller Lindholmens Slott, även känd som ”Lindholm”, på det som i dag är Slottsberget på Lindholmen. Drottning Blanka fick denna borg i morgongåva vid giftermålet med Magnus Eriksson 1335 och det blev parets huvudsakliga residens under 1330-talet, åren efter att de hade gift sig.

Magnus Eriksson var vid tiden kung i Sverige (1319-1364) men även Norge (1319-1355) samt Skåne (1332-1360). Magnus var son till hertig Erik Magnusson och norska prinsessan Ingeborg Håkansdotter, samt barnbarn till farfar Magnus Ladulås. Han gifte sig 1335 med Blanka av Namur (Blanche), en grevinna från en provins i dagens Belgien. På sin mammas sida var hon släkt med Ludvig XIII av Frankrike.

Kung Magnus ska sommaren 1334 rest ner till kontinenten till grevskapet Namur för att anhålla om hennes hand. När paret gifte sig året därpå, eventuellt på Bohus Fästning (uppgifterna om detta går isär), fick hon flera slott och borgar som morgongåva (en gåva som en man ger till sin hustru på morgonen efter bröllopsnatten).

Dels fick hon ett slott i Norge (Tönsberg), samt en rad slott i Sverige. I en första vända fick hon Lödöse vid Göta Älv och Lindholmens Borg på Hisingen och i ett andra morgongåvebrev fick hon även Bohus Fästning samt Älvsyssel, i dag känt som södra Bohuslän – undantaget Orust. Älvsyssel, från Elfarsýsla på fornvästnordiska, är ett äldre namn på södra Bohuslän – från Hisingen till Uddevalla.

Drottningens favorit bland slotten hon fått i gåva

Lindholmens Borg kom att kallas för Drottnings Blankas Slott just för att drottningen föredrog detta av sina slott, vilket ledde till att hon och hennes kung valde att bosätta sig här vid Göta Älvs mynning ut till havet. Här bodde de under större delen av 1330-talet. Samtida källor menar att drottning Blanka ska ha varit både vacker och klok men det finns inga målningar av henne som man med säkerhet vet föreställer just henne. Drottningens egna sigill är dock bevarat från ett diplom som utfärdades 1346, se bilden nedan.

Drottning Blanche tros ha spelat en betydligt större politisk roll än som var normalt för kvinnor på 1300-talet. De flesta uppgifter om drottningen kommer från heliga Birgitta och kretsen kring henne. Birgitta hade, enligt uppgifter i handlingar som berörde hennes kanonisering, varit den unga drottning Blanches hovmästarinna, magistra. Om heliga Birgitta tjänade drottningen även under tiden på Lindholmen är oklart, men troligtvis var det så då Birgitta kan ha handlett den unga drottningen under hennes första tid vid hovet. Blanka utövade på 1350-talet personlig makt i gränstrakterna mellan Norge och Sverige, där bland annat staden Lödöse ingick i hennes välde, enligt Göteborgs stadsmuseum.

Under 1200- och 1300-talen omnämns enligt Göteborgs stadsmuseum Lindholmens Borg i skriftliga källor. Då talas det om en borg som stod uppförd på Slottsberget, vilken bland annat beboddes av kung Magnus Eriksson (vilket det finns skriftlig källa på då kungen själv skickade brev och daterar dessa 1334 med ”in castro nostro Lindholm” samt ”Lyndholmis”, enligt Historia kring Göteborg, 1967).

På den ganska branta avgränsade bergsplatån på Slottsberget har det under 1200-1400-talen funnits en ringmur, och innanför den en borganläggning med åtminstone en tornbyggnad. Möjligen har ett förborgsområde funnits nedanför borgkullen (som i Lödöse). Man tror att större delen av anläggningens byggnader varit uppförda i trä.

Borgen hade länge ett strategiskt viktigt läge i försvaret av älvmynningen i Göta älv, vilken utgjorde den naturgeografiska förutsättningen för befästningens grundande och sedermera även staden Göteborgs grundande. Lindholmen utgjordes vid den tiden av en holme som låg avskild från Hisingen genom ett vattendrag. Hur länge borgen brukades är oklart, men dess funktion som befästning förefaller ha försvunnit redan under 1400-talet.

Bohusländsk bebyggelse växte upp över de gamla slottsruinerna

Namnet Lindholmen kom av ön där borgen låg var beväxt av lindar. I samband med varvsindustrins framväxt på 1800-talet var detta en ö avskild från Hisingen med en kanal omkring sig vid namn Kvillen (ej att sammanblanda med Kvillebäcken en bit österut). Dagens Sannegårdshamnen är den sista kvarvarande delen av kanalen som ska ha funnits kvar till 1860-talet.

Torrdockan vid Lindholmen ut mot älven – insprängd mellan Slottsberget och Skateberget under 1875 (och senare
utvidgad till dagens storlek) visar hur varvsmiljön förändrade området till oigenkännlighet. Slottsbergets nuvarande bebyggelse visar hur de inflyttade varvsarbetarna förvandlade sitt anvisade bostadsområde på Slottsberget till det de kunde och kände till: Ett byggnadsskick från de bohuslänska kustsamhällena.

I sin bok ”Lundby på Hisingen” visade lokalhistorikern och före detta rektorn vid Bjurslättsskolan Folke Eriksson hur det fanns rester av den gamla borgen kvar under en del av bebyggelsen på 1990-talets Slottsberget (se faksimil nedan). Då majoriteten av dessa hus ligger kvar än i dag bor en del på Slottsberget precis över ruinerna av Drottning Blankas Slott.

Slottsbergets roll som befästning och temporär kunglig vistelseort förefaller att ha upphört vid tiden för digerdödens härjningar. Andra försvarsanläggningar, exempelvis Elfsborgs fäste (Nya Elfsborgs fästning), övertog Slottsbergets militära funktion och var sannolikt också bekvämare och modernare, samt bättre rustade att härbärgera höga herrar.

Lindholmen var en ö med två mindre berg

”På 1560-talet anlades det första skeppsvarvet i svackan mellan Slotts- och Skateberget samtidigt som Gustav Vasa sägs ha övervägt att flytta Lödöse till Lindholmen, som fram till 1607 var kronans egendom. Det året skänkte Karl IX området till skeppsbyggmästare Cornelius Corneliusson. Hans glädje av Lindholmen avbröts plötsligt då danskarna, 1612, erövrade Elfsborg och Lindholmen och behöll sitt kap intill det att Elfsborgs lösen erlagts sju år senare. Då passade kronan på att återta den kungliga gåvan för att, 1650, sälja den till den svenskholländske amiralen Mårten Thisen Ankarhjelm. Priset för Lindholmen var den gången 623 Riksdaler, 44 öre och 21 1/3 silfermynt”, skriver Föreningen Slottsberget för Historiska Museet 1968 med rekommendationer om hur platsen ska bebyggas.

På 1700-talet byggdes ett batteri av kanoner, en taktisk gruppering av artilleripjäser, intill den tidigare försvarsborgen vid Lindholmen. De sista murresterna från borgen revs så sent som 1875 och blyertsskissen från 1864 här ovan visar hur resterna av Lindholmens Borg var väl synliga flera hundra år efter att borgen lämnats och börjat förfalla.

Lindholmen var, fram till 1800-talet, en ö med två mindre berg, Slottsberget och Skateberget, omgivet av vatten och sumpiga vassar. Ramberget, Slottsberget och Skateberget utgör den naturliga topografin i området. I övrigt består Lindholmen mest av konstruerad mark, landutfyllnader i åar, muddrade kanaler eller anlagda kajer. Mot slutet av 1800-talet gjordes stora torrläggningar bland annat kring Lindholmen. Större funktionella landutfyllnader gjordes fram till och med 1960-talet, skriver Göteborgs Stadsmuseum.

Borgen Lindholmen kan lätt sammanblandas med Lindholmens borg i Skåne som troligen uppfördes på 1310-talet, under Erik Menveds regering (1286–1319), en period då borgar anlades över hela det dåtida Danmark, enligt Länsstyrelsen i Skåne. Även den borgen spelade en viktig roll som riksfäste under medeltiden, bland annat höll Margareta 1395 ett nordeuropeiskt, storpolitiskt möte här, vilket utmynnade i att fred slöts och föregick Kalmarunionen två år senare. Men det är alltså en annan borg med ett mycket snarlikt namn.

I dag är drottning Blanche mest känd genom den folkliga barnramsan ”Rida, rida ranka, hästen heter Blanca”, som förekommit över hela Norden i många varianter, samt för att ha gett namn till en skolkoncern vid namn Drottning Blankas Gymnasieskola, bland annat i Karlastaden i Lindholmen.

Redaktionen
tips@helahisingen.se

LÄS MER: