Hisingens nya bro till centrum ska byggas genom fält av föroreningar och tungmetaller: ”Mycket giftiga”
Göteborgs nya gång- och cykelbana mellan centrala Hisingen och innerstaden ska byggas rakt igenom ett område fyllt av tungmetall och föroreningar. Stadens egna undersökningar av området visar att Götaverkens varv lämnat efter sig ett arv som kan innebära farlig spridning av gifter i samband med brobygget.
Nu ska Göteborgs stads planer på en ny gång- och cykelbro mellan Lundbyvassen och Stenpiren in i nästa fas med granskning av detaljplanen. Men projektet har en uppförsbacke från början. Dels har det redan stoppats vid ett tillfälle när Frihamnen ansågs vara ett riksintresse och dels slås larm om problemen med att bygga i Götaverkens gamla varvsområde – där både mark och hamnbassängen är kraftigt förorenade.
I början av 2024 slog oppositionen, med de borgarliga partierna samt Demokraterna och Sverigedemokraterna, larm om det sistnämnda – att den giftiga botten av hamnbassängen kunde bli ett problem för broprojektet.
I ett yttrande till stadsbyggnadsnämnden lyfte partierna sin vilja att återremittera ärendet kring Gång- och cykelbron för att genomföra en tillräcklig miljöprövning för att ”säkerställa att den förslagna sträckningen går att genomföra med avseende på de mycket giftiga sediment i bottenslammet där fundament ska placeras”.
Deras invändningar kom precis efter att Göteborgs stad i sitt arbete med broprojektet släppt en rapport om förutsättningarna kring Hugo Hammars Kaj och älven i Götaverkens gamla varvsområde. Rapporten ”PM Förorenad mark och sediment” som släpptes i mars 2024 beskriver en situation på platsen som är allt annat än optimal.
Under år 2022 upphandlade Göteborgs Stads Exploateringsförvaltning konsulten Sweco för att ta fram utredningar och underlag som ska ligga till grund för besluten om byggnation av gång- och cykelbron mellan Hisingen och fastlandet.
I rapporten beskrivs en miljö i allmänhet och botten av älven och hamnbassängerna i synnerhet som både kan fastslås och misstänkas vara väldigt giftiga: ”Marken inom Hugo Hammars kaj är påverkad av den långvariga varvsverksamheten som bedrivits av Götaverken och föroreningspåverkade massor har konstaterats ovan muddermassor och lera. Inom aktuellt område på Packhuskajen kan förorenade massor finnas, men förväntas förekomma i mindre omfattning”, skriver man i rapporten.
”Mycket giftiga föreningen metylkvicksilver”
Sweco slår även fast att sedimenten i området där bron planeras förväntas vara påverkade av föroreningar. I tidigare analyser som gjorts i området har man hittat tungmetaller, TBT och polycykliska aromatiska kolväten (PAH).
Föroreningarna finns i ytjorden och utfyllda lager ned till cirka 3 meter under markytan.
”Tidigare utförda undersökningar av sediment i närliggande delar av Göta älv har påvisat förhöjda halter av bland annat TBT, PCB och kvicksilver. En del kvicksilver omvandlas i naturen till den mycket giftiga föreningen metylkvicksilver som kan tas upp av levande organismer. Metylkvicksilver har i Frihamnen konstaterats förekomma i särskilt höga halter i förhållande till halten totalkvicksilver”, skriver man.
Sediment har i huvudsak provtagits på djup 0-20 cm och på somliga ställen ned till 50 cm.
”Kompletterande sedimentprovtagning kommer att utföras i Göta älv. Provtagning planeras i lägen för bland annat i brons planerade linjeföring och landfästen inför kommande anläggningsarbeten. Analysomfattningen baseras på förväntade föroreningar och resultat från tidigare utredningar, analys av PFAS-ämnen har inte ingått vid tidigare provtagningar men planeras att omfattas av kompletterande sedimentprovtagning.”
Särskilda rutiner måste tas fram – så att gifter inte sprids eller byggs in
Nu måste Göteborgs stad ta höjd för hur man ska arbeta i dessa förorenade vatten och miljöer – utan att brybygget sprider gifterna efter alla decennier av varvsarbete på platsen till övriga Göta Älv och Göteborgs hamn. Bara några hundra meter från den planerade brons placering ligger exempelvis Göteborgs enda hamnbad – Jubileumsbadet – vars vatten kommer från Göteborgs hamn.
Men rutiner har även tagits fram för att inte sprida föroreningar på marknivå heller, då det kan vara mycket farligt att inandas jord från de föroerande varvsområdena:
”De föroreningar som påvisats inom Hugo Hammars kaj är till största del partikelbundna och den primära exponeringsvägen för människor är via intag av jord. Åtgärdsbehov av förorenad jord bedöms i huvudsak föreligga inom Hugo Hammars kaj, för de fyllnadsmassor som ligger inom området för landfäste samt sträckan för gång- och cykelvägens anpassning mellan landfäste och befintlig mark.”
”Anläggningsarbetet kommer med stor sannolikhet innebära arbeten i vatten som eventuellt kan orsaka grumling och spridning av föroreningar”
UR EXPLOATERINGSFÖRVALTNINGENS RAPPORT ”PM Förorenad mark och
sediment” OM GÅNG- OCH CYKELBRON VID HUGO HAMMARS KAJ
Eventuella åtgärder kan till exempel komma att utgöras av schakt och borttransport av förorenade
massor, eller skyddsåtgärder som hindrar föroreningsspridning eller exponering.
Dessutom tar rapporten upp att de arbeten som görs vid bygget av bron inte får försvåra en framtida sanering av eventuellt kvarlämnade föroreningar. Här tar man som exempel att undvika att bygga in föroreningar i eller under konstruktionens gång. Och att arbeta med brofästen i en såpass giftig miljö lyfts som en särskild utmaning för projektet:
”Anläggningsarbetet kommer med stor sannolikhet innebära arbeten i vatten som eventuellt kan orsaka grumling och spridning av föroreningar. I det fortsatta arbetet kommer skyddsåtgärder tas fram för att begränsa grumling under byggtiden. Arbeten som utgör vattenverksamhet kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivning och ingå i tillståndsansökan.”
Inför byggstart skall Göteborgs stad även ha tydliga dokuments som visar hur eventuella förorenade massor av jord eller botten av älven ska hanteras samt ha åtgärdsplaner på plats för allt från förorenat vatten, jord och sediment som kan behöva hanteras i samband med brobygget.
Åtgärder föreslås så att inte giftig jord sprids från bygget
Från 1800-talets mit till och med 2015 har det bedrivits varvsverksamhet på platsen vid Lundbyvassen. Varvsverksamhet omfattar ofta hantering av en stor mängd kemikalier och petroleumprodukter. Bland annat har verksamheter som gjuteri och måleri bedrivits i närområdet.
Typiska föroreningar för utfyllda områden längs med Norra Älvstranden är tyngre alifater och aromater, PAH:er (Polycykliska aromatiska kolväten) och metaller som arsenik, bly, koppar, kvicksilver och zink. Föroreningar kopplade till tidigare verksamheter, inom och i anslutning till aktuellt område, förväntas vara liknande de som ofta påträffas i fyllnadslager inom Norra Älvstranden.
Utöver att föroreningar av metaller och olja är att förvänta har varvet enligt uppgift använt halogenerade lösningsmedel och giftiga båtbottenfärger (tributyltenn, TBT). Tjärasfalt har konstaterats i närheten, bland annat vid Valdemar Noréns gata (Sweco, 2002).
De provtagningar som utförts i närområdet visar nästan genomgående att marken är mer eller mindre
kontaminerad. Den typiska lagerföljden har varit:
- Asfalterade ytskikt, ibland med innehåll av stenkolstjära.
- Därunder finns i regel ett mindre kontaminerat bärlager om 20-50 centimeter.
- Under de modernare ytskikten följer 2-4 meter missfärgade fyllnadsmassor med betydande
inslag av olika typer av fasta avfall såsom slagg, rivningsrester, skrot med mera. - Djupare fyllnadslager utgörs ofta av äldre muddermassor som endast är lätt kontaminerade.
Under muddermassorna ligger naturligt avsatt lera.
Inventering och utförd undersökning visar samstämmigt på att kajen är föroreningspåverkad av utfyllnadsmassor och tidigare verksamheter. Framför allt påvisas förhöjda halter av PAH, bly och TBT. TBT är en organisk förening som använts i skeppsbottenfärger för att bekämpa påväxt på skroven och vid intag kan TBT störa kroppens immunförsvar och hormonsystem.
De föroreningar som påvisats inom Hugo Hammars kaj är till största del partikelbundna och den primära exponeringsvägen för människor är via intag av jord. Sådan exponering är möjlig vid vistelse inom förorenade områden som inte är asfalterade och där man kan komma i direkt kontakt med ytjorden – alltså något som kan påverka både arbetarna på projektet samt de som bor och arbetar i närheten, om inte åtgärder tas för att stoppa spridningen av den här jorden.
Eventuella åtgärder kan till exempel komma att utgöras av schakt och borttransport av förorenade massor, eller skyddsåtgärder som hindrar föroreningsspridning eller exponering. Vissa åtgärdsbehov bedöms preliminärt även kunna föreligga för ytjorden längs gång- och cykelbanan utanför bro och landfäste på Hugo Hammars kaj.
Ovan sammanställning av föroreningssituationen i sediment inom området där bron ska byggas har tidigare gjorts
av Relement Miljö Väst (2020). Sammanställningen baseras dels på en miljöteknisk sedimentundersökning som Relement genomförde 2014, dels på provtagningar utförda av Göteborgs hamn under 2016 i samband med muddring av farleden.
Göteborgs Stad har tidigare planerat för en gång- och cykelbro över Göta älv mellan Packhuskajen och Hugo Hammars kaj. 2009 fastställde Mark- och miljööverdomstolen ett beslut om att inte godkänna ansökan om vattenverksamhet den gången, så nu blir det ett andra försök att få till brobygget.
Så här fungerar detaljplansprocessen
Granskning av en detaljplan är en del av processen där kommunen låter en planprocess vara tillgänglig för granskning under minst två veckor. Under denna tid har allmänheten och berörda parter möjlighet att lämna synpunkter på planen. Kommunen sammanställer sedan dessa synpunkter i ett granskningsutlåtande och lämnar över en granskad version till Länsstyrelsen.
Vid granskningen är planförslaget färdigställt och för att vara säker på att senare ha rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen ska skriftliga synpunkter lämnas senast under just granskningstiden. Samrådet är nu avslutat i broprojektet och kommunen arbetar med att sammanställa synpunkterna som kommit in och ser över vad som eventuellt måste göras utifrån de inkomna synpunkterna.
Nästa tillfälle att påverka projektet är i utställningsskedet.
Redaktionen
tips@helahisingen.se
LÄS MER:
