Nu ska Götaverkens område förvandlas till innerstad – planer på mataffär, skola, torg och bostäder

Enligt stadens ”Vision Älvstaden” skall Göteborgs stadskärna dubbleras i storlek – så centrala Hisingen ska fortsätta byggas ut till tätare stadsbebyggelse. En del av detta innebär att Götaverkens gamla varvsområde ska växa ut med nya kvarter, skola, gator och torg. Här är planerna för området!

Kommunens mål är att skapa levande och attraktiv innerstad med 25 000 nya lägenheter och 50 000 nya arbetsplatser. Lindholmen ingår i Älvstadens geografiska område och utpekas som en kunskapsnod som ytterligare skall stärkas.

Detaljplanen ingår i huvudprogrammet för Lindholmen och tillsammans med pågående planprogramsarbete för Lindholmen utgår planen från att följa de strategier och rekommendationer som tagits fram. Lindholmens identitet och historik genomsyrar den fortsatta utvecklingen och tanken är att Varvsområdets ”särart” skall bevaras.

Området mellan Pumpgatan och Götaverksgatan, där planområdet är beläget, har varit föremål för utrednings- och planeringsarbete under ett flertal år. Området är komplext med arv från varvsepoken och stora sammanhängande frågor som exempelvis marksanering, dagvatten och klimatanpassning. Planområdesgränsen omfattar flera tidigare planprojekt som har avslutats och istället samordnas i denna nya detaljplan.

Inom planområdet finns flera gamla industrifastigheter som i stadens bevarandeprogram anges som värdefull kulturmiljö. De skall bevaras som med sitt vattennära läge utgör områdets särart och attraktionskraft. Den kommande bebyggelsen ska utformas med hänsyn till sin omgivning.

Den nya bebyggelsen skall tillföra området en större stadsmässighet. Täthet, tillgänglighet samt hänsyn till kulturmiljön är övriga ledord. Översiktsplanens avsnitt om gestaltad livsmiljö anger att den traditionella kvartersstaden ska vara inriktning för stadsbyggandet. Stråk skall gestaltas med hänsyn till trafikslag, målpunkter och trygga skolvägar, skriver Göteborgs stad i planhandlingarna.

Söder om byggnaden M1 görs befintlig yta om från en hårdgjord parkeringsyta till ett grönt torg med parkkaraktär, med namnet Södra torget. Genom att begränsa biltrafik på Anders Carlssons gata kan torget knyta an till Maskinparken väster om M1 och tillsammans skapa förutsättningar för ett nytt grönt stråk som knyter an mot en ny älvpromenad i sydostlig riktning, och upp mot Lindholmsallén i nordvästlig riktning.

Centralt i planområdet, på det som idag huvudsakligen utgörs av parkeringsytor föreslås område för skola. Skolan planeras för F-6-verksamhet och bedöms kunna omfatta 380 elever. Utgångspunkten är att försöka återbruka befintliga byggnader, som idag utgörs av tidigare kontorsbyggnad, Byggnadernas skick liksom förekomsten av markföroreningar kan innebära att de inte blir miljömässigt eller ekonomiskt möjliga att återanvända för skolandamål. I det fallet har initialt studerats alternativ med nybyggnation, vilket tillåts enligt planförslaget.

Byggnaderna innehållande skollokaler med tillhörande kök och matsal ges en total byggnadsyta på 1500 kvm och planen prövar en nockhöjd motsvarande upp till 5 våningar. Skollokalerna föreslås inte innehålla idrottshall, utan denna funktion bedöms kunna lösas i närområdet, antingen i den inom planen föreslagna idrottshallen eller i det utbud som den befintliga Lundbystrandshallen erbjuder. Ett tredje alternativ skulle vara att inrymma en mindre idrottshall i byggnad M1.

Visionsbilderna visar: Så kan området se ut i framtiden

Göteborgs stads grundskoleförvaltning har i början av höstterminen 2025 berättat att det blir ett stopp för nya skolbyggen för närvarande, på grund av vikande elevantal under kommande år. Så bygget av skolan kan dröja, men det tas alltså fram utrymme i stadsplanen för att kunna bygga en skola i området framöver.

Detaljplanen medger utveckling av F-6 skola för cirka 380 elever, idrottshall samt nytt bostadskvarter med cirka 175 lägenheter.

Götaverken/Cityvarvet är är upptaget i Göteborgs stads bevarandeprogram (Lundbyvassen 36:A). Hela planområdet ingår i det utpekade området. Följande särskilt värdefulla delar ingår i miljön (byggnade markerade med fet stil ligger inom planområdet):

Detta är det sista området med en tät och relativt välbevarad industrimiljö som kan ge en uppfattning om den tidigare varvsverksamheten längs Norra Älvstranden. Miljön omfattar olika verkstadsbyggnader och anläggningar från åren 1908–60 samt ett kontor och fd ungkarlshotell för anställda.

Tillsammans utgör bebyggelsen och anläggningarna ett väsentligt inslag i miljön längs Norra Älvstranden och de är också ett mycket viktigt blickfång från kajerna i stadskärnan. Därför ska Göteborgs stad i högsta möjliga mån arbeta för att den nya bebyggelsen ska smälta in i den historiska.

Detaljplanen medger essutom cirka 40 000 kvadratmeter BTA (bruttototalarea) nya verksamheter med centrumändamål och kontor, liksom ny användning av 50 000 kvadratmeter befintlig BTA industrifastigheter, till exempel för dagligvaruhandel, något HelaHisingen.se tidigare berättat om.

Planområdet omfattar cirka 6 hektar och ägs av Älvstranden Utveckling, Atrium Ljungberg, Göteborgs Stad och Castellum. Kommunen äger idag en mindre del av området och stora delar av det som föreslås som allmän plats
kommer att behöva förvärvas av kommunen.

Genomförandetiden är tio år från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Samråd om planen pågår under september 2025 med möjlighet att lämna synpunkter. Grundskoleförvaltningen/nämnden är med i remissen och kommer med eget yttrande över planen.

Redaktionen
tips@helahisingen.se

Historik: Götaverken (senare Cityvarvet) i Lundbyvassen

Lundbyvassen skapades när vassarna längs norra älvstranden fylldes ut enligt en plan som upprättades 1843. Göteborgs Mekaniska Verkstäder var den första större verksamheten som 1867 flyttade till det torrlagda vassområdet. Företaget grundades 1841 av Alexander Keiller och låg till en början i området mellan nuvarande Stora Badhusgatan och Skeppsbron.

Verksamheten var inriktad på verkstadsprodukter som ångmaskiner, turbiner, gjutgods m.m. Det var skeppsbyggnadsdelen som 1867 flyttades över älven till Lundbyvassen. Byggnaderna förstördes vid en brand 1898 och därefter byggdes ett helt nytt varv upp. I samband med en ombildning av företaget 1906 till Göteborgs Nya Verkstads AB flyttades resten av verksamheten till Lundbyvassen. M1:ans och Pannverkstadens (då gjuteri) äldsta delar uppfördes vid den här tiden. Byggnaderna som tillkom i början av 1900-talet kompletterades och ersattes i flera etapper.

Varvsverksamheten ökade och omfattade byggande av fartyg, fartygsmaskiner och fartygsreparationer och var redan i början av 1900-talet Göteborgs största varv. Företaget fick 1916 namnet Aktiebolaget Götaverken. Verksamheten hade två huvuddelar, dels motorproduktion i stor maskinverkstad med stöd av gjuterier och smedjor, dels fartygsproduktion på stapelbäddar. Utöver detta tillverkades även stålkonstruktioner som broar och kranar samt ”ferro-fönster” av järn.

Företagets tillväxt ökade stadigt, och vid mitten av 1930-talet hade Götaverken blivit världens största skeppsvarv.

Götaverken var på 1950-talet ett världsledande skeppsvarv. Efterfrågan var stor men kapaciteten i Lundbyvassen begränsad. Företaget expanderade då i form av ett nytt nybyggnadsvarv i Arendal, invigt 1963. Nyproduktionen i Lundbyvassen genomgick en stegvis avveckling och namnet ändrades till Cityvarvet. Det sista nybyggda fartyget lämnade Cityvarvet. Därefter inriktades verksamheten helt på reparationer. Pannverkstaden tillkom under denna period.

Under 1970-talets första hälft skedde en upprustning av varvet och flera nya byggnader tillkom, främst i den sydvästra delen. Cityvarvet blev efter upprustningen ett av de största och mest avancerade reparationsvarven i norra Europa.

LÄS MER:

Visionen: Här ska Hisingens nya restaurangstråk skapas ”AW, kulturevenemang och mötesplatser”