Nya visionsbilder och kartor: Så ska spårvägen tunnla in under berget i Lindholmen – och vidare under Göta Älv
Spårvägen på södra Hisingen ska byggas ut mot både Eriksberg och i tunnel under älven mot Masthugget och Linnéplatsen. Här är de senaste planerna och kartorna för bygget som kommer förändra omgivningarna kring Lindholmsallén och Lindholmen rejält under kommande år.
Stadsbyggnadsnämnden har samråd om detaljplan för spårväg mellan Lindholmen-Linnéplatsen på sitt bord därmed kan vi se ännu mer detaljerad planering av projektet, som HelaHisingen.se skrivt om tidigare (läs här).
Projektet avser att bygga en ny spårvägsförbindelse i tunnel mellan Lindholmen och Linnéplatsen via Göta älv och Stigberget. Sträckan är cirka 3,2 km lång, varav 2,4 km går i tunnel, och utgör en del av en ny innerstadsring.
Detaljplanen ska skapa förutsättningar för väl gestaltade offentliga rum kring spårvägen och ge stöd åt den järnvägsplan som parallellt tas fram av exploateringsförvaltningen. Järnvägsplanen är en förutsättning för genomförandet.
Vid Stigberget planeras en underjordisk hållplats med uppgångar mot Stigbergstorget och Oscarsleden (E45). Vid Lindholmen, Stigbergstorget och Linnéplatsen behöver stadsrummen anpassas till spårvägens nya läge och funktion. Utformningen ska ta hänsyn till natur- och kulturvärden samt till den förändrade stadsbild som spårvägen medför. I förslaget till detaljplanen har avvägningar gjorts för att samordna olika intressen för att nå en sammanhållen helhet.
Planområdet sträcker sig från Lindholmen till Linnéplatsen i Göteborg, via Göta Älv, Stigberget och Slottsskogen. I planområdet omfattas både områden ovan mark och en tunnelsträckning under mark. För att underlätta tolkningen av planförslaget är planområdet i planbeskrivningen uppdelat i 5 delområden, se karta nedanför. I vissa sammanhang beskrivs planområdet som helhet och ibland beskrivs det för respektive delområde.
Det senaste i arbetet med att ta fram den nya spårvägssträckan som ska koppla ihop Brunnsbo och Linné är bland annat undersökningar av marken kring de områden där tunnlar ska byggas, geotekniska undersökningar, men även arkeologiska undersökningar och kulturmiljöutredningar.
.png)
Ska länka samman stadskärnan med övriga innerstaden
Det har kartlagts allt från lerdjup under marken och hur det ser ut i älven där spårvägen ska åka från Lindholmen till Masthugget. ELU Konsult AB har på uppdrag av Exploateringsförvaltningen utfört en geoteknisk undersökning i området kring Lindholmen med anledning av projektering av en ny stadsbana från Linnéplatsen till Lindholmen.
Syftet med undersökningen för delområde 1 har varit att ta reda på lerdjup, jordlagerförhållanden och materialegenskaper för att utgöra underlag för framtagande av nya konstruktioner, dimensionerande jordparametrear samt kartläggning av berget.
Lindholmsförbindelsen är en spårväg som planeras mellan Lindholmen och Linnéplatsen via Göta älv och Stigberget. Spårvägen leds via ett tunneltråg vid Plejadgatan på Lindholmen till en sänktunnel under Göta älv och vidare till Stigberget, där en ny underjordisk hållplats byggs. Därifrån går förbindelsen vidare söderut under mark till Linnéplatsen där spårvägen leds upp till marknivå igen via ett tunneltråg och knyter an till befintlig spårväg och hållplatser.
Projektet Lindholmsförbindelsen är utpekat i Göteborgs stads översiktsplan och ingår i det större programmet ”Brunnsbo–Linné via Lindholmen”. Syftet är att skapa ny spårväg och citybusslinjer i stråket Brunnsbo–Linné via Lindholmen för att försörja växande stadsdelar med kollektivtrafik och förbättra kopplingen mellan Hisingen och fastlandet. Lindholmsförbindelsen är en fortsättning på spårvägen Frihamnen-Lindholmen, som färdigställdes och togs i bruk december 2025.
Lindholmsförbindelsen är en central del av den planerade innerstadsringen som ska länka samman stadskärnan med övriga delar av innerstaden. Genom att överbrygga de naturliga barriärerna Göta älv och Stigberget, förbinds stadsdelarna närmare varandra och stomnätet i centrala Göteborg kan avlastas när nya resmönster möjliggörs. Lindholmsförbindelsen är en del av den så kallade Sverigeförhandlingen, med syfte att bland annat öka tillgängligheten i storstäderna, och där utbyggnaden delfinansieras av staten samt Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen.
Delområdet Lindholmen omfattar spårväg ovan och under mark. Den planerade spårvägsförbindeln är en fortsättning på sträckan Frihamnen-Lindholmen där spårvägen leds från Lindholmsallén söderut vid Plejadgatan genom ett tunneltråg under
Slottsberget och vidare till sänktunneln under Göta älv. På Lindholmen möjliggörs en utveckling av allmän plats i anslutning till spårområdet där parken väster om tråget utökas och utvecklas samt att Plejadgatan kan utvecklas som en lågfartsgata med gröna inslag där gående och cyklister prioriteras.
Längs Kunskapsgatans södra del på Lindholmen möjliggör detaljplanen tillfarts- och servicetunnlar i berget, vilka utgör en del av spårvägsanläggningen. Delområdet Göta älv innefattar en sänktunnel som kopplas till bergtunnlar på båda sidor och binder samman spårvägen mellan Lindholmen med Stigberget. Vid delområdet Stigberget fortsätter tunneln söderut till Stigbergstorget där en underjordisk hållplats byggs under Bangatan med tillhörande entrébyggnad ovan mark på torget. I detaljplanen möjliggörs även en kompletterande nordlig entré från Stigbergskajen till hållplatsen. Från Oscarsleden (E45) möjliggörs även åtkomst till tillfarts- och servicetunnlarna i Stigberget.
Skisser och kartor: Så byggs spårvägen kring Lindholmen
Från Stigberget går den underjordiska tunneln vidare mot Linnéplatsen, via delområde Bangatan – Slottsskogen. Vid Linnéplatsen leds spårvägen upp till marknivå igen via ett tunneltråg och knyter an till befintlig spårväg och hållplatser. Delområde Bangatan–Slottsskogen innefattar två anläggningar ovan mark; en likriktarstation vid korsningen av Fjällgatan och Bangatan samt en tunnelmynning för servicetunnel vid Jungmansgatans södra del.
Spårvägen får en dominerande roll på Lindholmen vilket förändrar trafikstrukturen och kan skapa barriäreffekter vid det planerade tunneltråget. Åtgärder som gångstråk och trappor planeras för att stärka tillgängligheten över spårområdet.
När Ceresgatan byggs om till spårväg och bussgatan genom cirkulationsplatsen försvinner, flyttas busstrafiken ut i blandtrafik på körbanorna i Lindholmsallén och leds norrut på Polstjärnegatan. Triangelspåret ansluter i öster till spårvägen i
Lindholmsallén. I söder ansluter Lindholmsförbindelsens spårväg. Västerut möjliggörs anslutning från triangelspåret till ny spårväg i Ceresgatan, som utgör en del av en planerad spårvägslänk mot Eriksberg. Fortsättningen på spårsträckningen mot Eriksberg hanteras i separata processer.
Mellan Lindholmsallén och korsningen med Kunskapsgatan görs Plejadgatan om till en mindre trafikorienterad plats och återvändsgata. Ytan ska kunna användas för angöring av räddnings- och servicefordon till tråget, samt eventuellt angöring till kvarteret i öster, men i övrigt vara fri från motorfordonstrafik. Detta innebär att den tidigare bilorienterade gatan i stället bildar ett trivsamt stråk för fotgängare och cyklister. Fotgängare och cyklister från Plejadgatan kan ansluta direkt till cykelstråket längs Lindholmsallén. Från Plejadgatan och upp över tunnelpåslaget leder en bred granittrappa som kopplar samman platsen med parken väster om tråget.
Delområdet omfattar områden under mark för tunneln (inklusive tråg och servicetunnel), mellan Lindholmsallén i norr, till älvkanten i söder. I söder omfattar delområdet ytor ovan mark för port till tillfartstunnel samt ventilationsanläggning i bergväggen mot Kunskapsgatan, Kunskapsgatans sträckning samt ytor vid älvkanten på land och i vatten över tunneln.
Söder om tråget på Lindholmen ansluter en servicetunnel som möjliggör åtkomst för service och underhåll av den underjordiska spårvägsanläggningen. Servicetunneln nås via tillfartstunneln, vars tunnelmynning är placerad vid Kunskapsgatan, på samma plats där det idag finns en befintlig port till ett bergrum. Den nya entréporten kommer att vara
något större än den nuvarande, men bibehåller i stort sett samma skala och placering i stadsbilden. Porten är tänkt att integreras i stödmuren och ges en diskret utformning som harmonierar med omgivande material och färgsättning. Strax söder om tunnelmynningens port kommer det att finnas ett ventilationsschakt, som också det gestaltas för att smälta in med bergväggen.
Detaljplanen möjliggör bebyggelse i form av en ny pumpstation längs Gamla Ceresgatan, i planområdets västra del. Pumpstationen har som syfte att hantera skyfallsvatten som samlas i ett underjordiskt magasin i den intilliggande parken. Byggnaden avses få en gestaltning liknande den som den intilliggande likriktarstationen har. Ytterligare en pumpstation möjliggörs längs Plejadgatan. Pumpstationen är inte en del av Lindholmsförbindelsen utan behövs för hantering av spillvatten från framtida bebyggelseutveckling i närområdet, inom planprogrammet för Lindholmen.
Kunskapsgatans förskola rivs – för att ge plats för arbetet med tunneln
Tre byggnader längs med Kunskapsgatan, inom den södra delen av delområde Lindholmen, kommer att rivas i och med tunnelutbyggnaden. Den norra av byggnaderna utgörs av en ompackningscentral i en våning med tillhörande skärmtak, vilken rivs för att möjliggöra arbetsområdet för tunnelutbyggnaden. Söder om denna byggnad finns en förskola i två våningar, uppförd på 2010-talet på tidsbegränsat bygglov. Den byggnaden rivs för att möjliggöra arbetsområdet för tunnelutbyggnaden. Den södra av byggnaderna utgörs av en tvåvåningsbyggnad från 1980-talet, vilken rymmer lokaler/kontor. Den rivs för att möjliggöra för inslagsvalv/sänktunnel samt arbetsområde.
Vid bergpåslaget vid norra älvstrandens strandkant ansluter bergtunneln via ett inslagsvalv till sänktunneln. Den cirka 290 meter långa sänktunneln leder spårvägen under älven med svag lutning nedåt från Lindholmen till Stigberget. Sänktunneln är utförd som en betongtunnel, vilken är nedsänkt under älvbotten. Vid södra älvstrandens strandkant, i läge för Stigbergskajen, övergår sänktunneln till en kortare betongtunnel som ansluts till ett inslagsvalv vid bergpåslaget. Betongtunnlarna och sänktunneln utformas med fri bredd cirka 9,55 meter och fri höjd cirka 6,25 meter. Fria mått har anpassats mot tunnelns normalsektion.
Projektet ingår i Sverigeförhandlingen och samfinansieras av staten, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Byggstart planeras runt 2032 och trafikstart 2039.
Redaktionen
tips@helahsingen.se
LÄS MER:
