På plats: Ångpannan på Hisingen som ska reducera fossila koldioxidutsläpp med 30 000-150 000 ton per år
Den 17 november i fjol togs Göteborg Energis nybyggda bioångpanna i drift på Rya-området. Under den ovanligt kalla vintern har pannan, som levererar förnybar fjärrvärme till göteborgarna, bidragit med stor nytta i energisystemet. Bland annat har koldioxidutsläppen blivit 26 000 ton lägre och bränslekostnaderna 100 miljoner kronor lägre, jämfört med om pannan inte funnits på plats.
– De många minusgrader som under lång tid höll staden i sitt grepp prövade verkligen vårt fjärrvärmesystem i vinter. Men med hjälp av vår nya bioångpanna kunde vi hålla utsläppen och kostnaderna nere. Detta trots att pannan är i sin inkörningsfas och inte har levererar fullt ut. Det bådar gott inför nästa värmesäsong, säger Per-Anders Gustafsson, vd på Göteborg Energi, som tillsammans med Jonas Attenius (S), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg (se bilden ovan), i veckan officiellt invigde anläggningen.
Det var för fem år sedan som Göteborg Energi lovade en helt återvunnen och förnybar fjärrvärme till 2025. Den nya bioångpannan var den avgörande pusselbiten för att uppnå målet. Att Göteborg Energi under normala driftförhållanden producerar en helt förnybar fjärrvärme i sina anläggningar är också ett centralt mål i Göteborgs Miljö- och klimatprogram.
– Oerhört viktigt att Göteborg Energis största klimatsatsning nu är invigd och igång. Rya är en del i det positiva driv vi har i klimatomställningen i staden. Nu får göteborgarna helt fossilfri fjärrvärme, vilket innebär stora utsläppsminskningar. I en tid av ny oljekris och krig i Iran blir lokalproducerad förnybar energi ännu viktigare för vår försörjningstrygghet, säger Karin Pleijel (MP), kommunalråd och ytterst ansvarig för stadens klimatarbete, som också deltog i invigningen.
Den nya pannan gör också Rya kraftvärmeverk i Göteborgs hamn nära Älvsborgsbron, på gränsen mellan Lundby och Torslanda, till en nyckelspelare i stadens energiberedskap och uppbyggnad av det civila försvaret. Total kapacitet för Rya kraftvärmeverk blir med den nya ångpannan 465 megawatt värme och 260 megawatt el.
Göteborg Energi investerade från 2023 drygt 2,5 miljarder i den nya biobränsleeldade ångpannan på Hisingen (läs mer här). Det är bolagets största klimatinvestering någonsin. Pannan är flexibel och kan köras på flera biobränslen, främst skogsflis och retrurträ.
Reducerar fossila koldioxidutsläpp med 30 000-150 000 ton per år
Genom att ångpannan använder returträ och skogsavfall som bränsle i stället för gas reduceras de fossila koldioxidutsläppen med cirka 30 000–150 000 ton per år, jämfört med historiska nivåer. Den exakta minskningen varierar beroende på väderförhållanden och andra löpande faktorer.
Pannan är integrerad med den befintliga anläggningen Rya kraftvärmeverk, vilket gör hela anläggningen flexibel.
– Man kan likna det vid en schweizisk armékniv, som beroende på omständigheterna kan köras på en mängd olika bränslen och optimeras utifrån rådande omständigheter. De befintliga gasturbinerna finns kvar och kan snabbt sättas in och leverera el till det svenska elsystemet om en bristsituation skulle uppstå, vilket gör Rya kraftvärmeverk till en nyckelspelare i stadens energiberedskap, säger Per-Anders Gustafsson.
Redaktionen
tips@helahisingen.se
Fakta: Ny bioångpanna hos Ryaverket
- Göteborg Energi har byggt en ny biobränsleeldad ångpanna som integreras med befintliga Rya kraftvärmeverk
- Den nya pannan är Göteborg Energis största klimatinsats någonsin (investeringen 2,53 miljarder kronor)
- Den ny biobränsleeldade ångpannan bidrar med 151 megawatt värme och 39 megawatt el till det lokala energisystemet
- Bränslet är huvudsakligen skogsflis (GROT) och återvunnet returträ (RT-flis) från regionen
- Pannan är driftsatt och levererar värme till fjärrvärmenätet. Intrimmning pågår.
- Pannan levereras av Valmet, den yttre bränslehanteringen levereras av Raumaster och markarbeten genomförs av Veidekke Entreprenad.
- Basen för Göteborg Energis fjärrvärme är återvunnen värme från raffinaderier och avfallsförbränning. När det blir kallare och den återvunna värmen inte räcker till startas olika produktionsanläggningar som eldas med biobränslen. Bioångpannan är en så kallad baslastanläggning och kommer att vara den första anläggningen som startas i systemet. Detta innebär en kontinuerlig produktion av både värme och el från slutet av september till mitten på maj, cirka 4 000 timmar per år.
LÄS MER:
