Pekas ut: Områden i Torslanda, Säve, Kville och Backa kan bli naturreservat – spår av bronsålder och vikingatid
Kommunens tjänstemän har tagit fram en lista på områden i Göteborg som föreslås bli natur- eller kulturreservat och flera av dessa ligger på Hisingen. Förslagen pekar ut områden med spår från bronsåldern och vikingatiden som platser där rekreation och natur kan skyddas i stället för exploatering och stadsbyggnad.
Bronsålderssundet i omgivningarna mellan fågelvik och Björlanda Kile i norra Torslanda pekas ut som ett av de tre områden på Hisingen med natur- eller kulturvärden som gör att det skulle kunna förvandlas till natur- eller kulturreservat i Göteborg och därmed få ett starkare skydd men också högre krav på utveckling och förvaltning av platserna som på flera sätt är viktiga och betydelsefulla delar av staden. Exempel på befintliga kulturreservat i staden är Slottsskogen och naturreservat som Delsjöområdet och Sillvik samt Rya Skog på Hisingen.
Förslaget om att skapa reservat av Skändla innefattar ett område som är ca 50-70 hektar stort och gränsar till naturreservatet Nordre älvs estuarium. Bronsålderssundet är ett område med mycket höga kulturmiljövärden. I området finns ett stort antal fornlämningar, av vilka flera härrör från bronsåldern. Stadsbyggnadsförvaltningens utreding slår fast att Bronsålderssundet dessutom är en del av ett större område som bedöms vara värdefullt för landskapsbilden, enligt stadens översiktsplan.
”Naturen är av varierad karaktär. Området innefattar bland annat jordbrukslandskap, lövskog, buskmark, bergsmark, betes- /gräsmark, vattenmiljöer och mosaikmiljöer. Området har flera delar med ekskog samt inslag av trädarter som rönn, björk, asp, körsbär, hassel, med flera. Även slåtterängar med rik flora förekommer, vilka slås i Kulturmarksföreningens regi. Minst två av stadens ansvarsbiotoper finns inom området – “Våtmarker inklusive dammar och småvatten” samt “bryn”. Flera naturvårdsarter är registrerade inom området, inklusive rödlistade arter som till exempel hasselsnok, grönfink och svinrot. Fynd har gjorts av minst 3 av stadens ansvarsarter – klockgentiana, ejder och ål, skriver de.
Större delen av området redovisas som “Värdefulla natur- och friluftsområden” samt “Värdefull kulturlandskap och kulturmiljö” i översiktsplanen. En liten del redovisas även som “Ekologiskt känsliga områden”. Utöver detta spelar området
en roll i värnandet av flera riksintressen – habitatdirektivet, fågeldirektivet, naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv samt högexploaterad kust. Hotet mot området bedöms vara stort, främst på grund av exploateringstryck. Genomförbarheten av att bilda reservat här bedöms vara medelstor.
Förslag 2: Skändla mellan Säve, Tuve, Kärra och Backa
Även i området mellan Tuve, Säve och Backa finns natur som pekas ut av Göteborgs stads tjänstemän som tänkbara natur- eller kulturreservat inom kommunens gränser. Skändla kring Tuvevägen mellan Säve och Skogome är ett sådant. I Skändla handlar det om ett område på cirka 70-80 hektar som bedöms ha stora friluftsvärden.
”Även kulturmiljövärdena är höga eftersom det är ett område som tidigare låg vid gränsen mellan Norge och Sverige. Här förekommer gravar och boplatser från yngre järnålder/vikingatid. I området finns även en skyltad slinga för dessa
kulturmiljövärden. Utöver detta har området en unik miljö med bland annat radby och slåtteräng med kalk. Området bedöms ha relativt höga naturvärden, eftersom det inom området finns ädellövträd, död ved, slåtterängar, kalvnos och ett flertal rödlistade arter”, skriver de i utredningen.
Området bedöms ha relativt god utvecklingspotential kopplad till såväl natur som kultur. Hotet mot området bedöms vara
stort, på grund av igenväxning och exploatering. Genomförbarheten av att bilda reservat här bedöms vara relativt hög, eftersom kommunen äger större delen av marken.
Förslag 3: Hökälla och Kvillebäcken
Vidare pekas Hökälla/Kville strax söder om Skändla ut som ett tredje område som skulle kunna bli ett naturreservat. Det området sträcker sig från Skogomebäcken, genom Hökälla, och vidare längs med Kvillebäcken och bedöms ha höga kulturmiljövärden och relativt höga friluftsvärden.
Naturvärdena i området är höga, bland annat eftersom det förekommer rödlistade arter som spetsnate och knölnate, samt många fågelarter i Hökällan. Området bedöms även ha gott bidrag till övriga ekosystemtjänster genom sitt dagvatten. Inom området finns bland annat ansvarsbiotopen; Våtmarker inklusive dammar och småvatten.
Området har även lyfts i Natur- och kulturprogrammet och Bevarandeprogrammet. ”Sammanhanget till kulturlandskap är gott också på grund av att Kvillebäcken var en vattenled och kommunikationsled i äldre tid”, menar utredarna. Längs
Kvillens dalgång finns även två medeltida kyrkor. Området bedöms ha relativt god utvecklingspotential sett till naturen och arbete med området har varit på kartan tidigare.
Hotet mot området bedöms vara relativt stort. Genomförbarheten av att bilda reservat här bedöms vara medelhög. Delar av golfbanan (Sankt Jörgen Park Golf) arrenderas ut men dessa områden behöver inte ingå i reservatet. En stor del av marken är dock kommunägd och genomförbarheten beror alltså på avgränsningen av området.
Även Torsviken väster om Göteborgs hamn i Torslanda pekas ut som ett område som skulle kunna bli ett naturreservat.
Nu ska stadsbyggnadsnämnden och andra kommunala nämnder ta ställning till förslaget.
Redaktionen
tips@helahisingen.se
Karta: Områden som kan bli natur- eller kulturreservat i Göteborg
LÄS MER:
