HELA HISINGEN

Nyheter från Sveriges bästa ö

Polis på Hisingen: 0,5% av de boende i Biskopsgården är kriminella som påverkar tryggheten negativt

Kommunpolisen i västra Hisingen hyllar samarbetet med Göteborgs stad, är nöjd över mängden tungt kriminella som sitter inlåsta just nu och förklarar höstens våldsvåg som en “motreaktion” på bra polisarbete.
Samtidigt vädjar han om förståelse för det utmanande arbete man har:
— Gemene allmänhet tror ibland att vi bara ska ”bura in dem” så löser sig allt, men det funkar inte så, säger polisens Daniel Johnsson.

Det gängrelaterade våldet i offentliga miljöer är ett problem som Hisingspolisen och Västra Hisingens stadsdelsförvaltning haft ett särskilt fokus på under de senaste fem åren. Trots att statistiken tydligt visat gång på gång att skjutningar och annat gängrelaterat våld faktiskt har minskat har höstens gängrelaterade våld i framför allt Biskopsgården startat en debatt om stadsdelens framtid.

Bland annat har stadens politiska ledning har lagt fram en vision om att skapa en “trädgårdsstad” av Biskopsgården, de kommunala bostadsbolagen har öronmärkt pengar för att genomföra åtgärder för ökad trygghet och den rödgröna oppositionen föreslagit en storsatsning på bland annat nattvandring i stadsdelen.

Den otrygghet som finns för invånarna märks i de trygghetsundersökningar och i medborgardialoger som polis och Göteborgs stad genomför. Därför har parterna förnyat sitt medborgarlöfte där det långsiktiga målet är ett Västra Hisingen fritt från gängrelaterat våld.

— Medborgarlöftet är ett kitt som håller ihop det i vårt arbete i stadsdelen. Det är en garant för att samverkan sker mellan olika myndigheter, staden och andra parter. Men tar man bort dokumentet skulle samverkan fortsätta ändå för vi har implementerat det nu så att det inte bara hänger på person utan även funktion. Skulle jag byta tjänst framöver kan nästa person gå in och ha denna samverkan på plats redan vilket är en stor hjälp för oss, säger kommunpolisen Daniel Johnsson till HelaHisingen.se.

“Vi måste få hjälp av andra aktörer”

Han har sedan två år haft polisens roll i samarbetet mellan en hel rad samhällsaktörer som arbetar tillsammans inom Medborgarlöftet. Satsningen är en del av projektet “Trygg i”, som exempelvis “Trygg i Västra Hisingen. Polisen” där polisen, Västra Hisingens stadsdelsförvaltning, Bostadsbolaget, Kriminalvården och Göteborgslokaler har ett samverkansprojekt:

— Kommunpolisrollen är vägen in för de flesta som vill ha kontakt med polisen. Men jag upplever att det var relativt enkelt att ta över efter min kollega för två år sedan och därför är den här typen av samverkan superviktigt. Vi har uttalat det på nationell nivå, att vi måste få hjälp av andra aktörer, från vuxna, diverse organisationer och professionella för att vända skeppet på rätt köl, beskriver Daniel Johnsson samarbetet.

Daniel Johnsson är kommunpolis i västra Hisingen.

Trygg i Västra Hisingen är ett “långsiktigt samverkansarbete mellan Hisingspolisen, stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen och invånarna”. Med utgångspunkt i den lokala lägesbilden i stadsdelen där man samlar på sig olika typer av kunskap från både polisen, stadsdelsförvaltningen och invånarna, vill man få ett bra underlag för att besluta vilka åtgärder som bör genomföras för att öka tryggheten:

— Vi vill inte att allt ska baseras på polisens syn av hur läget är på en viss plats från det vi ser när vår yttre personal är ute på kvällarna. Utan vi vill se det från hur exempelvis hemtjänst, socialtjänst och andra aktörer ser det för att få ett bredare perspektiv och fler infallsvinklar. Vi är ungefär 200 anställda i LPO Hisingen men staden har mycket resurser ute i stadsdelen, säkert tio gånger fler än oss. Därför är Göteborgs stad en väldigt viktig aktör som vi vill och måste samarbeta med för att kunna tackla utmaningarna i respektive stadsdel, säger Daniel Johnsson, kommunpolis västra Hisingen.

Vad är det rent konkret som blir bra av arbete som ”Medborgarlöftet”?

— Vi får med oss övriga – det kan handla om socialtjänsten eller om hemtjänsten för att ta några exempel – i förståelse för vad vår uppgift är och vi i vår tur får en förståelse om vad de gör, hur de jobbar och vilka perspektiv de har på samma frågor som vi jobbar med.

— Det kan bli svårt ibland när man ringer en myndighet, även jag som jobbar på en myndighet kan känna att det är tungrott och har man då en upparbetad samverkan får man lite extra och ett samarbete som fungerar utan att man måste jaga rätt personer eller ödsla tid och kraft i onödan, säger Daniel Johnsson.

Vad händer när stadsdelsnämnderna slopas?

Vid årsskiftet lägger Göteborgs stad ner sina stadsdelsnämnder, exempelvis Västra Hisingen och Norra Hisingen. Nu ska staden centralisera och förändra stora delar av sin organisation. Men Daniel Johnsson, kommunpolis västra Hisingen, hoppas att stadens nya organisation inte ska skapa problem för den samverkan man har på Hisingen:

— Det finns alltid en risk när många personer byter tjänster och liknande. Men vi hoppas och tror att det ska bli bra, även om det är mycket som är oklart än så länge. Många av dem jag haft kontakt med i vårt samarbete vet inte exakt hur de ska jobba än framöver heller, men vi hoppas att det ska bli en positiv förändring för rent organisatoriskt kommer staden att likna polisens organisation lite mer. Polisiärt har det blivit bra med den omorganisation vi gjorde.

— Men det blir en stor grej när de gör om, absolut. Vi har laddat hela hösten för att bereda de nya cheferna i Göteborgs stad för det som komma skall och vad vi gör i Trygg i-arbetet. Försökt få dem att se hur vi jobbar och de verkar positiva till de olika samarbetsprojekt vi har igång.

“Innan har det ju varit så att om någon haft en buske som täckt för sikten vid en korsning så har någon ringt polisen och så har vi i vår tur fått leta efter vem hos exempelvis kommunen som kan hjälpa till med ärendet”

DANIEL JOHNSSON, KOMMUNPOLIS I VÄSTRA HISINGEN

Så vad leder dessa samverkansprojekt till i praktiken?

— Det konkreta är att vi kan hushålla med våra resurser och få rätt personal på rätt plats i rätt tid. Det är viktigt för att vi ska kunna ta rätt beslut och även se att vi har flera andra aktörer som kan dela med sig av information. Till exempel: En aktör i vår samverkansgrupp kan berätta att det finns problem runt idrottshallar, då rapporterar de in detta till ”Trygg i”-samarbetet som gör att vi hos polisen får reda på det och därmed kan agera vid behov. Det kan vara högt och lågt, men det gör att vi får bra information och vi får även välja vad vi ska jobba med. Så slipper vi jobba med sådant som kanske Göteborgs kommun eller stadsdelen egentligen ska ta i och inte vi som poliser ute i samhället, säger Daniel Johnsson.

— Innan har det ju varit så att om någon haft en buske som täckt för sikten vid en korsning så har någon ringt polisen och så har vi i vår tur fått leta efter vem hos exempelvis kommunen som kan hjälpa till med ärendet, eller i vissa fall har vi till och med åkt ut och löst problemet själva. Nu handlar det om att ha jobbat upp rätt vägar för att rätt part ska ta tag i rätt fråga direkt, säger han.

Hur funkar samarbetet med stadsdelarna?

— Stadsdelen i Biskopsgården har tagit mycket ansvar. Även Torslanda har vi exempelvis vuxenvandringar med och många vill delta och ta ansvar. Vår samverkan med stadsdelarna har varit bra och med tanke på all personal de har ute i samhället är det viktigt för oss att ha en tät dialog med dem.

Men vad fungerar dåligt i er samverkan då?

— Förbättringsfaktorerna är att vi skulle vilja få in fler aktörer från staden. Staden är ju en stor arbetsgivare och det kan ta tid att få personalen att rapportera in en avvikelse. Att få fler som jobbar för staden att inte tänka ”det där är inte vårt ansvarsområde” när de ser något problematiskt eller misstänkt, utan faktiskt hjälpa oss och rapportera in det så att vi inom Trygg-i får reda på det som sker, förklarr Daniel Johnsson.

0,5 procent bedöms som kriminella som påverkar omgivningen negativt

Då undrar säkert en del: Om all samverkan går så bra – varför får ni inte slut på våldet i förorterna?

— Ja, de skjuter ju fortfarande. Det går ju att bolla fram och tillbaka men jag ser en helt annan utveckling kring hur vi som samhälle ser på de här problemen, som kommit de senaste åren. Men det tar tid att vända skutan och det tar tid att komma tillbaka för samhället och det finns ingen ”quick fix”.

— Gemene allmänhet tror ibland att vi bara ska ”bura in dem” så löser sig allt, men det funkar inte så. Just nu har vi 50 av de mest tongivande kriminella i Biskopsgården bakom lås och bom på olika sätt, många av dem är ungdomar, säger Daniel Johnsson.

Kommunpolisen Daniel Johnsson (vänster) på Friskväderstorget i Biskopsgården.

I Biskopsgården finns just nu 175 personer som påverkar trygghet och boendemiljön i den utsträckning att polisen valt att kategorisera dessa personer i den så kallade cylindermodellen. Det är ett vetenskapligt arbete där polisen i samarbete med universitet tagit fram en modell för att beskriva den kriminaliserande processen och etableringen av kriminella strukturer hos individer:

— Sett till det totala antalet boende i Biskopsgården är endast 0,5 procent av dessa markerade som kriminella i den utsträckningen att de påverkar trygghet och boendemiljön negativt för övriga i lokalsamhället. Men vi ser ändå att det kommer en nyrekrytering till de kriminella gängen bland 13-15 åringar, så det kan vi inte åtgärda och bekämpa genom att bara låsa in folk, säger Daniel Johnsson. 

“Lätt att man blir cynisk kring de här frågorna”

Kommunpolisen på Västra Hisingen vill att man ska titta på ett större perspektiv och inte bara tala om tuffa tag – något som han inte tror kan stoppa nyrekryteringen av unga människor till de kriminella gängen:

— Hårdare straff är inte alltid lösningen, det är en del av min tjänst att förmedla det internt med. Alla har ju sin bild av verkligheten, ta en polis som mest åker på larm och träffar personer med trasiga förhållanden då är det lätt att man blir cynisk kring de här frågorna. Men det måste till ett förebyggande arbete i grunden, ett arbete från skolan, staden, polisen, socialen, bostadsbolagen, ja alla gemensamt för att stoppa våldet. Jag vill påstå att polisen på Hisingen har kommit långt i detta arbete och även polisen som är larmstyrd har en god kunskap kring de brottsförebyggande frågorna, säger Daniel Johnsson.

Löser 2 000 ytterligare poliser i Göteborg detta?

— Nej, det gör det inte. För att citera en LPO-chef som fick frågan vem han skulle anställa om han fick anställa fem nya personer direkt: Då anställer jag två poliser och tre kuratorer. Vi har en pengapåse och måste dela på den i samhället, så även om vi i polisen behöver mer resurser så kan det inte vara det enda svaret på hur vi löser de problem som finns. 

“Det finns få jobb där alla andra säger hur man ska göra, jag går inte till en Volvo-arbetare och säger hur han ska bygga en bil. Men polisen är det väldigt många som är snabba med att berätta för hur vi borde jobba och vad som är rätt och fel”

DANIEL JOHNSSON, KOMMUNPOLIS I VÄSTRA HISINGEN

— Missförstå mig rätt. Jag är inte emot att grovt vapenbrott nu ger två år istället för sex månader som det var varit förut. Det är bra att lyssna på poliserna ute i samhället när man lagstiftar och ta intryck av de perspektiv vi har på gatan. Men ska man nämna en faktor som den viktigaste för att stävja negativ utveckling i stadsdelarna så säger jag satsa på skolan. Men gör även om socialtjänstlagen som är omodern sett till dagens kriminalitet, säger Daniel Johnsson. 

Vad säger du till dem som tycker att du har fel?

— Det finns få jobb där alla andra säger hur man ska göra, jag går inte till en Volvo-arbetare och säger hur han ska bygga en bil. Men polisen är det väldigt många som är snabba med att berätta för hur vi borde jobba och vad som är rätt och fel. Den faktorn finns alltid där. Men vi jobbar metodiskt och bygger mycket av det vi gör både på slutsatser från vårt eget arbete och forskning. Det hindrar däremot inte enskilda medborgare att berätta för oss om hur fel vi gör eller hur vi jobbar fel vid en enskild trafikkontroll, exempelvis. Men det är något man får ta och det tillhör också vårt arbete att förklara för allmänhet hur vi arbetar, säger Daniel Johnsson.

Polisen: Våldet i höst är en motreaktion på våra framgångar

En vanligt förekommande kritik som dyker upp när polisen eller andra myndigheter presenterar satsningar mot kriminella gäng eller våld i Göteborgs förorter är att “det där har man hört förr, men det händer ju inget“. Som nu när både Göteborgs stad och dess bostadsbolag laserat nya satsningar samtidigt som polisen genomför ett intensivt arbete – men skjutningar och bombdåd samtidigt drabbat både Biskopsgården och Hisings Backa i höst.

Kommunpolisen Daniel Johnsson förklarar att de ser våldet som uppstått i höst som en motreaktion på att de kriminella faktiskt pressas tillbaka:

— Man ska försöka se det så här: det är inte oväntat för oss att det kommer en våg av problem i samband med att vi på olika sätt har låst in så många ledande kriminella. Frågor uppstår som ”vem ska ta över”, ”vem ska nu generera pengarna”, ”vem bestämmer” – då det blir ett vakuum efter dem vi har burat in. Det går inte att säga exakt hur länge vi får se den här motreaktionen men ser man till tidigare års våld, exempelvis antal skjutningar, så har 2020 varit ett lugnare år än föregående år. Trenden är nedåtgående samtidigt som upptäcktsrisken när någon begår brott ska vara hög genom att polisen har en hög närvaro på rätt platser, säger han.

“Vill en enskild människa begå våld eller kriminalitet kommer vi aldrig kunna vara 100-procentiga och garantera att det inte sker, hur mycket resurser vi än skulle få”

DANIEL JOHNSSON, KOMMUNPOLIS I VÄSTRA HISINGEN

Men när en bomb sprängs i Biskopsgården känns det inte så för många som bor där?

— Nej, det är klart att det skapar en oerhört otrygghet när det sprängs och ett 40-tal rutor krossas på ett bostadshus. Självklart är det så. På så sätt är det bättre när de kriminella skjuter på varann än att de använder sprängmedel. Men ser man inte bara på de enskilda incidenterna utan på en mer långsiktig lösning så ska planen för oss vara att göra det så svårt för dem att komma undan med våldsdåd och annan kriminell aktivitet att de buras in om de fortsätter med det. Vilket är precis det som lett till att så många kriminella i Biskopsgården är inlåsta just nu. Det är en framgång.

— Sen kan vi aldrig trycka in 200 poliser i Biskopsgården och garantera att inget våld kommer ske, det funkar inte så. Vill en enskild människa begå våld eller kriminalitet kommer vi aldrig kunna vara 100-procentiga och garantera att det inte sker, hur mycket resurser vi än skulle få. Men vi ser det som positivt att vi kan lagföra så många ledande och etablerade kriminella som vi gör just nu, säger Daniel Johnsson, kommunpolis i västra Hisingen.

Markus Hankins
markus@helahisingen.se

LÄS MER: