Unika kartan över ”Hisingstad” från 1893 visar hur Hisingen hade kunnat se ut i dag – om stadsplanen blev av
Stadsplanerarna ville förvandla centrala Hisingen till en tät innerstad – redan i slutet på 1800-talet. Här är författaren Tore Samuelssons egen beskrivning, punkt för punkt, av kartan som visar visionen för Hisingen som aldrig blev av.
— Sammanfattningsvis blev ett tänkt strikt rutnät en mer eller mindre helt oorganiserad eller mer ”slumpmässig” stadsbild, säger Tore Samuelsson.
Bilden finns med i Tore Samuelssons nysläppta bok ”Välkommen till Hisingsön – vägvisare till ett gammalt Kville” och ger en inblick i hur stadsplaneringen i slutet av 1800-talet såg på Hisingens framtid. Kartan från 1893 visar ett regelbundet rutmönster med kvarter och gator mellan Ramberget och dåvarande Lundby Hamngata. Detta var alltså en stadsplan och inte som såg ut i verkligheten.
— Detta rutnät finns kvar på en karta 1907 och i viss utsträckning tidigt 1920-tal. Men det kom aldrig att återfinnas i verkligheten. Området blev bebyggt i en mycket långsam takt. Enstaka byggnader uppfördes som var och en låg ganska isolerade och utslängda i terrängen. Exempel på sådana byggnader var Koksarhuset, Murarhuset, Mahognyvillan, Pilskogen, Hisingstadsskolan, Fjällnäs, Sommarnäs, Vilhemsro och Duvan. Några stadslika kvarter uppstod aldrig, så när som på i Kville, i det område vi nu skulle kalla Kvillestan, säger Tore Samuelsson.
— De byggnader som syns på kartan är vad man kan förstå såna som verkligen fanns 1893. De är alltså inte något hitte på alls. Jag visar kartan i boken delvis för att demonstrera hur få byggnader som fanns i Kville fram till 1893. Det var först mot slutet av 1890-talet som byggnationen tog fart, förklarar Samuelsson.
Platser på dagens Hisingen – i visionen för ”Hisingstad”
Vi lät Tore Samuelsson fördjupa sig i kartan, för att förklara planerna som fanns för Hisingstad och ge en aning om var platserna i kartan är i dagens centrala Hisingen. I nedanstående version av kartan har han lagt in 17 punkter på specifika platser som han berättar mer om med egna ord nedanför kartan.
1) Dagens Kvillestan har i princip samma rutnät och kvartersstruktur som på kartan 1893. Struktur med de allra flesta övriga kvarter på kartan 1893 blev aldrig verklighet.
2) Vattendraget Kvillebäcken
3) Plats där porslinsfabriken kom att ligga
4) Kvillebäckskanalen
5) Ringkanalen
6) Tänkt bro över Kvillebäckskanalen
7) Kvillebäcksbron, senare kallad Hisingsbron
8) Kvillebäckens mekaniska verkstad
9) Lundby Hamngata, gammal gata, beslut om att anlägga den fattades redan 1884.
10) Bostadshusen Wilhelmsro och Sommarnäs
11) Planerat ”Torg”
12) Planerad plats för kyrka
13) Pumpverket (jämför dagens ”Pumpgatan”)
14) Götaverken med T-kanalen
15) Trävarubolaget Strömman & Larsson
16) Tänkt järnväg längs Lundby Hamngata
17) Lindholmsvarvet
Flera industrier växte fram och bröt sig in i området
Efter hand tog olika industrier över i Hisingstadsområdet vilket också saboterade det strikta rutnätet. Götaverken expanderade norrut in i samma område – vilket gjorde att industrier tog upp delar av området även här, som annars var tänkta att bli bostadskvarter.
- Kartan visar tänkta platser för kyrka respektive torg som aldrig förverkligades.
- Längs Lundby Hamngata går en järnväg som aldrig blev verklighet.
- Ej heller blev den bro uppförd över Kvillebäckskanalen som syns på kartan.
Istället kom järnväg och bro att ligga längre norrut (Sannegårdsbangården) och bron blev istället den så kallade Sannegårdsbron nära Backa bro och porslinsfabriken som förde tågtrafiken över Kvillebäckskanalen.
— Det finns ju idag en Lundby Hamngata, men sträckningen av den gatan har ingenting med den gamla gatan från 1800-talet att göra, förklarar Tore Samuelsson.
Vad som dessutom kom att förändra hela landskapet ”Hisingstad” är ju bygget av Frihamnen 1915-1922, Lundbyhamnen i början av 1950-talet samt Lundbyleden på 1970-talet. Alla projekt som tog områden i anspråk av det som hade kunnat bli Hisingstad.
— Sammanfattningsvis blev ett tänkt strikt rutnät en mer eller mindre helt oorganiserad eller mer ”slumpmässig” stadsbild, säger Tore Samuelsson och fortsätter:
— Man bör också vara medveten om att begreppet ”Hisingstad” som ett geografiskt område användes flitigt från 1890-talet och som det verkar fram till och med 1930-talet. Bland annat som en del av postadresser. Hisingstad inkluderade också Kvilleområdet söder om Hjalmar Brantingsgatan. ”Hisingstad” var alltså levande som begrepp även om rutnätet på kartan 1893 inte kom att realiseras.
Så fick hållplatsen Pumpgatan sitt namn
Kanske det också är av intresse att nämna Pumpverket som är markerat i blått på kartan i tomten söder om ”Plats för kyrka”. Det användes vid torrläggning av Hisingsvassen och låg länge kvar på samma plats. Kanske ända fram till i början av 1950-talet då Lundbyhamnen anlades. Det lever ju kvar i form av gatan och hållplatsen med namnet ”Pumpgatan”.
— Kartan 1893 visar ett regelbundet rutmönster med kvarter och gator mellan Ramberget och dåvarande Lundby Hamngata. Detta var alltså en stadsplan och inte som såg ut i verkligheten. Enstaka byggnader uppfördes som var och en låg ganska isolerade och utslängda i terrängen.
— Exempel på sådana byggnader var Koksarhuset, Murarhuset, Mahognyvillan, Pilskogen, Hisingstadsskolan, Fjällnäs, Sommarnäs, Vilhemsro och Duvan. (Sommarnäs och Wilhelmsro fanns redan 1893 och ses på kartan). Några stadslika kvarter uppstod aldrig, så när som på i Kville, i det område vi nu skulle kalla Kvillestan, säger Tore Samuelsson.
Redaktionen
tips@helahisingen.se
LÄS MER:
