“Härs och tvärs på Hisingen i tid och rum” är Claes Olssons vandringsblogg på Hisingen. Här promenerar han runt på Hisingen, tar foton och reflekterar över det historiska – och nutida – Hisingen. 

17 mars 2022, mulet.

Jag fortsätter från Körkarlens gata. I backen upp mot Fridhems kyrkogård ligger en av Lärje bys gamla gårdar, Albogården. Gården tillhör Backa hembygdsgård, här brukar jag köpa julgran. Här finns också rester av vad som kan ha varit en vattenkvarn.

En bit upp i backen ser jag folk röra sig kring gravar till vänster. Det är inte en utökning av Fridhem utan Begravningsföreningen för smådjur som har sina gravar här. På höger sida vägen finns rester av en väg eller fägata och till vänster dyker ett koloniområde upp. 

Nu kommer jag fram till Fridhems kyrkogård, invigd 1968. Kapellet stod klart 1982 och det var biskop Gärtner som invigde. Kyrkogården är fin med gravarna mellan enstaka träd, gärdesgårdar och en damm. Det finns en muslimsk sektion åt norr. På gravarna finns många Andreasson och Nilsson med också många med jugoslaviska och finska namn.

Jag går igenom kyrkogården åt väster och kommer fram till en promenadslinga, Fridhemsslingan. Stigen ska gå igenom marker som så sakta ska förvandlas till gammelskog, alltså man inte rensa och ta bort fallna träd o.s.v.

På andra sidan skogen öppnar sig fälten. Nu är jag i Skogome och längre bort skymtar kriminalvårdsanstalten. Jag går i kanten av fältet, under matarledningen som försvinner bort mot Volvo och hamnarna. Det står några jakttorn, jag klättrar upp i ett (på egen risk) och tar några bilder.

Nu kommer jag fram till några gråa, lägre byggnader, några husvagnar och en bar. Jag går längst grusvägen och befinner mig innanför ett par stora rejäla grindar. Jag går runt grinden och det visar sig vara MC-klubben Ride Free som har lokalerna. Obehöriga äga ej tillträde.

Jag följer vägen och kommer fram till ett område som Fastighetskontoret ställt i ordning som Skogome testbädd. Här ska hugade odlare kunna odla grönsaker för avsalu efter, enligt en infotavla, nordamerikanskt mönster. Gårdsbutiken i Norgården är öppnar under påsken.

På kullen med träddungen vid busshållplatsen låg förr ett par gårdar. Jag går upp och ser över fängelset. Skogomeanstalten stod klar 1957 och har idag knappt 200 interner. Anstalten är specialiserad på sexualbrottslingar.  På senare år har Hagamannen Lindgren och kulturprofilen Arnault suttit här. Samma dag som jag vandrade förbi står det i tidningen att fängelset ska byggas ut rejält, troligtvis på fältet jag just rundat. Under årens lopp har jag haft både grannar och kompisar som jobbat här. Jag var en gång på studiebesök här och vad jag minns var att det berättades att man aldrig hade haft någon rymning.

Jag vänder och passerar Skogomeskolan, ytterligare en av Hisingsskolorna som rivits och byggt upp på nytt. Den gamla stod klar 1966. Nedanför skolan ligger ett villaområde med enplanshus byggt redan under Säve kommuns tid. Det bor nog inte så mycket barn här eller så har ungarna kanske nya intressen. Grusfotbollsplanen är i alla fall igenväxt. På andra sidan Skogomevägen går en promenadstig ner längs den branta bäcken som kantas av blommande vårlökar.

Jag passerar över Bohusbanan. Norröver har Skanska ett förrådsområde som verkar byggas ut. 

På södersidan ligger våtmarken Hökälla. Här finns 100 häckande fåglar och det har setts 208 olika arter i området. Våtmarken började anläggas för ett femtontal år sedan genom att Kvillen dämdes upp. Det finns en fågelutsiktsplats och promenadstigar. På berget ovanför utsiktsplatsen ståtar konstverket Nuet. Det gula tornet är både ett konstverk och ett ställe där man kan se ut över grannskapet. Är du i närheten så tycker jag att du ska klättra upp. Det blir ett annat perspektiv. Nuet kom till som en del av jubileumssatsningen men eftersom bygglovet gick ut i vintras var verket rivningshotat. Nu räddades det och det ser ut att kunna lysa över Skogome även framledes. 

Jag går iväg längs stigen och passerar en spång över Kvillen.

Ån flyttade sig 50 meter österut vid Tuveraset 1977 och marken här bär fortfarande spår efter raset. Mer om det senare. Nu är jag åter i Tuve gamla socken. Jag sneddar bort mot de röda byggnaderna där fåren tar skydd. Inne i skjulet finns både lamm och tackor. När jag ska ta några bilder har batteriet på kameran tagit slut. Det är bara att bryta för dagen.

Jag återvänder dagen efter 18 mars, fredag och gråvädret har blivit svalt men soligt. Jag tar mina bilder på fåren och går bort till Tuvevägen.

Här mitt emot låg Sintorns bensinstation, BP tror jag det var. Den försvann nog på nittiotalet. Nu finns AlltiBils verkstad här.

Jag har gjort dessa vandringar i två år. Det är kort tid men det händer saker. Exempelvis ser jag bort över Lillhagen där flera höga röda hus syns. När jag var där 2020 hade man bara börjat med markarbetena. I det lilla industriområdet som följer ser jag att stödboendet för hemlösa är rivet. Det flyttades hit från Backavägen 2007. Undrar vad som händer med de boende nu?

Jag går över vägen till Ängstuvevägen. Detta är den gamla Tuvevägen och innan dess Prästvägen mellan Lundby och Tuve kyrkor. En bit närmare Glöstorpsvägen låg Tuve gamla centrum med post, kommunalkontor och polis. Svårt att säga om de fanns i någon av de nuvarande villorna eller om de är rivna. Rivet är i alla fall Tuves gamla pastorsexpedition som låg på andra sidan Glöstorpsvägen, nu nya bostadshus på platsen. Jag följer gång och cykelvägen, alltså den gamla vägen. Det finns ett äldre vägräcke längs sidan. Här nedanför låg flera gårdar med marker där St. Jörgens golfbana nu breder ut sig. 

Jag är snart framme vid Finlandsvägen. Vägen är uppkallad efter torpet Finland som enligt traditionen varit krog driven av finnar. Jag går över vägen och ser ner över området öster om Tuvevägen. Här ligger nu Fridaskolan och Gårda Johans företagspark. Tidigare låg det en Shelltapp här och innan dess Tuves fotbollsplan. Det fanns också en hundkapplöpningsbana här som måste försvunnit på sjuttiotalet.

Den gamla vägen som går bortåt Grimbo är vackert kantad av äldre träd.

Jag fortsätter Finlandsvägen upp mot Tuve centrum. Det är villor, både äldre och nyare på vänstersidan. På andra sidan vägen, radhus. Det står två äldre gårdshus. Det ena är Nedergårdsskolan som är en resursskola för hisingsbarn som behöver lite extra. Det andra hittar jag ingen info om. Efter Gunnestorpsvägen har nya hus byggts. Det är försök till att göra Tuve lite mer stadsliknande med butiker och restauranger i bottenplanet. De nya husen har adresser som lutar sig mot det gamla Tuve som Gubbe-Lars väg. Även gamle riksdagsmannen Herman Anderssons har fått en väg. Det har också byggts en förskola i det ovanliga materialet tegel här.

Som helhet bör Tuve vara en av Göteborgs mest blandade stadsdelar. En bra mix av villor, bostadsrätter och hyresrätter, gamla och nya fastigheter.

På andra sidan Gunnestorpsvägen ligger sporthallen nu nybyggd och inte den gamla där Magnus Wislander sköt in sig som junior i Tuve IF. En annan från samma klubb är Jonas Olsson med sju SM-guld i fotboll för IFK Göteborg (ett som tränare). 

Bredvid ligger Glöstorpsskolan, även den nybyggd på platsen av den gamla skolan. Hade jag varit ett år äldre hade jag gått i Glöstorp och inte i Brunnsbo. Exteriört ser den nya skolan bättre ut än den gamla i gult tegel.

Jag går upp mot torget. Här ligger numera en kyrka och ett äldreboende bredvid parkeringen. Tuve torg hette från början Norums torg och den lilla gallerian Norum forum. I en enkät gjord  bland allmännyttans hyresgäster utsågs torget nyligen till det bästa i Göteborg när det gäller utbud och skötsel. 

Torget som är mer av en gågata med service och affärer är ofta välbesökt så också idag. I mitten finns den trevliga skulpturen Myran av Åke Jönsson. Myran har stulits två gånger, första gången återfanns den men den andra gången gjöts den om.

Ovanför ligger Norums höjd med närmare 1000 lägenheter, byggt av Bostadsbolaget och klart 1967.Numera med ljusare tegel i husen som ligger i kringbyggda gårdar.Jag lämnar centrala Tuve och vandrar norrut mot Tången. Det var här jordskredet gick den 30 november 1977. Nio dog och 67 hus förstördes. Orsaken var troligtvis kraftiga regn och att husen var byggda med liten tanke på underlaget. Raset  ledde till ökad bevakning och större krav på byggen i leriga områden.

Idag är platsen en mjuk backe med de hus som klarade sig liggandes på den gamla höjden åt söder. Vägen har ny sträckning och det ligger en enklare fotbollsplan på rasmassorna. 

Jag skrämmer upp tre rådjur som vilar i en dunge. De ger sig  av upp mellan de de gamla träden som kantar gångvägen. Här uppe ligger också Petters hage där de som mist sina hus kunde bygga nytt. 

Jag går fram till Tuve kyrkväg, passerar prästgården och är framme vid Tuve gamla kyrka. Det var här jag började mina vandringar härs och tvärs på Hisingen, 8 maj 2020. Nu har jag gått de sträckor jag föresatt mig. 

Det har varit lärorikt på flera plan, både personligt, historiskt och med nya upptäckter. Jag har också fått fint gehör från många läsare. Jag kommer nog att fortsätta skriva, kanske med att göra nedslag på några Hisingsplatser jag missat.

Källor:  Upptäck Hisingen! 2008, Wikipedia, GP, Eniros historiska kartor, En bok om Tuve 1966, Våra torg en vandring genom historien- Hernstig 2018.