Bildextra: Så här såg centrala Hisingen ut förr – jämfört med i dag

Häng med oss på en digital stadsvandring i Brämaregården runt Ramberget — där vi kollar hur centrala Hisingen såg ut förr jämfört med nu!

Vi börjar i Kvillestan, jobbar oss bort mot Vågmästareplatsen, svänger upp till Rambergsstaden, gör ett litet besök omkring Keillers park innan vi tar oss ner för berget till Herkulesgatan igen. Bilderna från förr har vi hjälp med att ta fram av Göteborgs stadsmuseum och fotona från i dag får stå som jämförelse för hur den här delen av Hisingen, det så kallade ”centrala Hisingen”, såg ut förr kontra nu…

Myntgatan/Herkulesgatan

FÖRR: Myntgatan norrut, där gatan möter Herkulesgatan. Okänt år.
Foto: GÖTEBORGS STADSMUSEUM
NU: En del balkonger har förvandlats till franska balkonger och en hel del grönska har adderats, men i grunden är det mesta sig likt.
Foto: HELAHISINGEN.SE

Brämaregården skiljer sig inte mycket åt från förr, i alla fall inte en solig höstdag 2020 och det här fotot på området där Myntgatan möter Herkulesgatan. Här vid ”ingången till Kville” västerifrån var det sankmark, vass och knappt någon väg att tala om bort till Lindholmen innan Keillers varvsarbetare började fylla igen området. Fotot av A.- B. Göteborgs Konstförlag avslöjar inte vilket år det är från, eventuellt 1940-talet, men det är anmärkningsvärt hur lite som har förändrats här sedan färgfotot uppfanns. De gamla landshövdingehusen står kvar än i Kvillestan. På vänster sida (precis utanför fotot) ligger numera Hisingens moské.

Herkulesgatan

FÖRR: Hela byggnaden ägdes länge av järnhandlare Björklund och senare hans änka. De drev även järnhandel på hörnet. Huset var vitmålat med bruna foder under papptak.
Foto: ALLAN NILSSON
FÖRR: Samma kvarter från motsatt håll med Porsilnsfabrikens kvarter i bakgrunden.
Foto: ALLAN NILSSON

Herkulesgatan södra sidan: sett mot väster (övre bilden) från Kvillevägen, i dag Kvillegatan och sett mot öster (nedre bilden). Väderkvarnsgatan syns längst bort i den gamla bilden. Fotot bevarades på Göteborgs historiska museum från det att beslut togs om att riva fastigheten Herkulesgatan 12.

Tvåvånings bostadshus av trä, inrymmande två 1-rumslägenheter i vardera våningen samt två spisrum i vindsvåningen. Det kommer att rivas under sommaren 1955, enligt Göteborgs stadsmuseum.

NU: Kvarteret med nybyggda hus som ersatt det gamla landshövdingehuset och träkåken.
Foto: HELAHISINGEN.SE

Brämaregatan

FÖRR: Brämaregatan 1 i början av 1900-talet.
Foto: GÖTEBORGS STADSMUSEUM
NU: Speceriaffären från 120 år sedan är utbytt mot en italiensk restaurang. Men man ser tydligt att känslan av hur huset såg ut från början bevarats vid revoneringarna.
Foto: HELAHISINGEN.SE

Brämaregårdens kyrka

FÖRR: ”Brämaregårdens kapell” taget någon gång på 1930-talet.
Foto: GÖTEBORGS STADSMUSEUM

Efter 1930-talet har både svenska kyrkan och andra fastighetsägare byggt flera omkringliggande hus till själva kapellet, eller kyrkan, som den numera benämns som. Även i omgivningen har bostadshus, parkeringar och buskage tillkommit, men själva kyrkobyggnaden ser i dag ut i princip som den gjorde för 90 år sedan.

NU: Nya hus har tillkommit både på kyrkans område och kvarteren omkring kyrkan.

Brämaregatan (Kvillestan)

FÖRR: Landshövdingehuset ”Ekenäs” omkring 1910.
Foto: H. DANIELSSONS ATELJÉ HISINGSTAD

Huset ägdes av UH:s morfar Alfred Karlsson. Denne, som var trädgårdsmästare och jordbrukare, arrenderade först Brämaregården tills han 1912 köpte en egen gård i Grimbo (Måns Torbjörnsgården). Speceriaffären i husets bottenvåning drevs också av morfadern. Hans dotter Elsa f. 1894 och senare gift Dahl – UH:s mor – skötte den en tid efter avslutad skolgång. Texten på ett par av entrédörrarna upplyser om att här också fanns skomakeri och skrädderi. Ett tag låg det ett bageri t v om speceriaffären vilket drevs av en kusin Olga Blomberg (från Ed) till UH:s mor Elsa, enligt Göteborgs stadsmuseum.

NU: Hörnet av Brämaregatan och Hallegatan ser något annorlunda ut i dag med flera punkthus som reser sig tio våningar över markplan.
Foto: HELAHISINGEN

I dag är det här hörnet av Brämaregatan/Hallegatan och ser rätt så annorlunda ut, som ni kan se på den nytagna bilden från hösten 2020…

Rambergsskolan

FÖRR: Övre Hallegatans skola i nationalromantisk stil.
Foto: GÖTEBORGS STADSMUESUM
NU: Skolbyggnaden är sig lik på utsidan, men inuti har flera renoveringar skett – och ännu en sådan pågår på skolan just nu.
Foto: HELAHISINGEN.SE

Rambergsskolan stod färdig 1916 och även om mycket i skolan förändrats (och förändras just nu då ombyggnad pågår) så ser huvudbyggnaden exteriört ut i princip som för 100 år sedan.

Keillers park

FÖRR: Besökare i parken, cirka 1910, ställer upp sig för fotografering.
Foto: GÖTEBORGS STADSMUSEUM
NU: Parken har byggts om och fräschats upp i flera etapper de senaste 100 åren.
Foto: HELAHISINGEN.SE

Bergavägen (Rambergsstaden)

FÖRR: Bergavägen, en liten kort gata vid Rambergets fot såg ut så här 1961.
Foto: HARALD WIDEEN
FÖRR: Ett av husen på Bergavägen 1961 innan nya bostadshus byggdes i Rambergsstaden på 1960-talet.
Foto: HARALD WIDEEN
NU: ”Moderna” landshövdingehus och bostadshus på tre plan omgärdar gatan.
Foto: HELAHISINGEN.SE

Gamla Rambergsvägen

FÖRR: Gamla Rambergsvägen på 1950-talet.
Foto: ALLAN NILSSON
FÖRR: Gamla Rambergsvägen på 1950-talet.
Foto: ALLAN NILSSON

Gamla Rambergsvägen 20, på nordvästra sidan av Ramberget. Detta var ett envånings bostadshus av trä med tre enrumslägenheter på 1950-talet. Byggnaden var uppförd av resvirke, fodrad med lockribbspanel samt gulmålad – med gröna foder. Takbeklädnaden bestod av papp. Vedbodslängan var rödmålad under pappklätt pulpet-tak. – Staden förvärvade husen omkring år 1914 av Hilde Anderson, då anställd hos Strömman & Larsson.

NU: Tomt och igenvuxet. Länge ner på gatan börjar villorna, men här finns inget kvar.
Foto: HELAHISINGEN.SE

Lundbybadet (Originalet)

FÖRR: Till höger: badhuset i Lundby, till vänster läkarbostaden. Foto från 1915.
Foto: GÖTEBORGS STADSMUSEUM
FÖRR: Män badar på badhuset i Lundby 1915, originalfoto uppvisat på ubileumsutställningen i Göteborg 1923.
Foto: GÖTEBORGS STADSMUSEUM
NU: Även om husen renoverats en del på 1970- och 1980-talen så är det mesta sig likt. Bortsett från att det ursprungliga Lundbybadet nu varit platsen där Hisingsungdomar utbildats i karate i många decennier.
Foto: GOOGLE MAPS

Renströmska badanstalten i Lundby ”Lundbybadet” på Herkulesgatan i höjd med Ramberget (ni ser ”Ättestupa” uppe till vänster i fotot) känner de flesta i dag till som Banzai Karate Kai:s klubblokaler. Men från 1915 fram till maj 1973 var det ett badhus, i folkmun hette det ”Lundbybadet”, i fastigheten. De Renströmska badanstalterna byggdes tack vare en donation av Sven Renström. Byggnaden är del av Göteborgs stads bevaringsprogram.

Redaktionen
tips@helahisingen.se

LÄS MER:

LÄS MER:

LÄS MER: