Nu lägger kommunen ner Norra Hisingen, Västra Hisingen och Lundby – för gott
10 år. Så länge fick ”nyordningen” med Göteborgs tio stadsdelar leva. Den 1 januari 2011 infördes uppdelningen med 10 istället för 20 administrativa stadsdelar i Göteborg. Och nu är det dags igen! Vid årsskiftet ska tio bli noll – då stadsdelarna slopas helt…
— Direkt efter årsskiftet tror jag inte att göteborgaren märker så stor skillnad. Har man till exempel kontakt med en särskild socialsekreterare eller handläggare kommer man fortsätta ha det även efter årsskiftet. Det är organisationsskisserna på mer övergripande nivå som ritas om – verksamheterna för göteborgarna finns kvar som vanligt, säger Åsa Jahnsson som leder omorganiseringen till Vårt Göteborg.
1989-2011: 21 stadsdelsnämnder
Göteborgs stadsdelsnämnder (SDN) har sedan det beslutades om att de skulle införas 1989 (ett beslut som trädde i kraft 1 januari 1990) varit de politiska organ som styrt stadsdelsförvaltningarna i respektive stadsdel. Fram till 2010 var Göteborg indelat i 21 stadsdelsnämnder.
Stadsdelerna på Hisingen var under dessa år följande sex till antalet (västerifrån):
– Torslanda
– Tuve-Säve
– Biskopsgården
– Lundby
– Kärra-Rödbo
– Backa
Under 2010 minskades antalet SDN med en stadsdel, genom en sammanslagning av Frölunda och Högsbo. Året efter, 2011, gjordes en större sammanslagning av stadsdelar som halverade antalet stadsdelsnämnder inom Göteborgs kommun, från 20 till dagens 10.
2011-2021: 10 stadsdelsnämnder
Så här såg det ut före (listan till höger) och efter (listan till vänster) den sammanslagningen till 2011:
På Hisingen innebar förändringen att Torslanda och Biskopsgården slogs ihop till den nya stadsdelen ”Västra Hisingen” och att Tuve-Säve, Backa och Kärra-Rödbo slogs samman till den nya stadsdelen ”Norra Hisingen”.
Lundby förblev Lundby, med samma geografiska område under sin styrning. Sammanslagningen av stadsdelar runt om i staden fick även effekten att Lundby blev den stadsdel med minst befolkning (då 46 000 invånare) medan Majorna-Linné bev störst (63 000 invånare).
Däremot kunde Hisings Backa, Kärra-Rödbo och Tuve-Säve sammanslaget med sina 98,9 kvadratkilometer nu, som Norra Hisingen, stoltsera med att man var stadsdelen med största landyta i Göteborg.
Hur märks förändringen för Göteborgarna?
Även om Göteborgs stad är noga med att påpeka att man försöker genomföra avskaffandet av stadsdelsnämnderna utan påverkan för medborgarna finns det en del konkreta saker som kommer att märkas. Exempelvis kommer skyltar på en del lokaler att bytas, och den som har kontakt med Göteborgs Stad via e-post kommer i vissa fall märka att medarbetarna har nya e-postadresser.
— Däremot kommer medarbetarna i staden att behålla sina telefonnummer, säger Åsa Jahnsson.
I stället för stadsdelsförvaltningarna och social resursförvaltning kommer Göteborgs Stad från och med 1 januari 2021 att få sex nya fackförvaltningar. Dessa är:
1. Förvaltningen äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen,
2. Förvaltningen för funktionsstöd
3. Socialförvaltningen Centrum
4. Socialförvaltningen Hisingen
5. Socialförvaltningen Nordost
6. Socialförvaltningen Sydväst
— Socialförvaltningarna kommer att vara våra stadsområden som utgår från två till tre av de nuvarande stadsdelarna, säger Åsa Jahnsson till Vårt Göteborg. De kommer att ha ett samordningsansvar för frågor inom sina regioner såsom folkhälsa, trygghet, krisstöd med mera.
Så växte stadsdelsnämnder fram
Även om Göteborgs 21 SDN infördes först 1989 var idén på inget sätt ny. Redan i början av 1970-talet påbörjades ett arbete med områdesindelningar av Göteborgs kommun (i dag Göteborgs stad) och ett flertal olika försök med kommundelsråd och distriktsindelningar av exempelvis socialtjänst och sjukvård.
Steg för steg, sedan 1974, har Göteborg haft försöksverksamhet med syfte att öka det lokala inflytandet i staden, för då inrättades de tre första kommundelsråden inrättades.
— Tanken var att öka delaktigheten och sprida ut besluten om den offentliga servicen som skulle komma närmare medborgarna, har Jon Pierre professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet sagt om förändringen till SR.
En institutionsstyrelse för Frölunda kulturhus tillkom 1978, tre kommundelsnämnder och tre distriktsnämnder (en inom skola och två inom fritid) startades 1982 och 1986 inrättades tolv sociala distriktsnämnder. Under samma period skapades även sju sjukvårdsnämnder. 1983 infördes ”Primär eller bostadsområden” med fem distrikt. Både distrikts- och primärområdesindelningen har sedan ändrats över tid.
Bara Stockholm kvar…
Malmö tog bort sina självstyrande enheter 2017 och efter beslutet om att lägga ner stadsdelsnämnderna i Göteborg är det bara Stockholm kvar av Sveriges större städer som har kvar systemet med självstyrande kommundelsnämnder.
— Decentraliseringen skapar skillnader och ojämlikhet. Det är något som också poppat upp i diskussionen om stadsdelsnämnder att flesta gillar decentralisering tills man ser att nu skiljer sig servicen åt i stadsdelar, förklarar Jon Pierre, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
När systemet med stadsdelsnämnder eller kommundelsnämnder var som mest populärt hade mer än var tionde kommun upplägget i någon form.
Redaktionen
tips@helahisingen.se
LÄS MER:
