Striden om Lindholmsdockan: PEAB bjuder 25 miljoner för mark på Skateberget
Bör man bygga bort ett grönområde i en redan tätbebyggd stadsmiljö? Ska nybyggen få trumfa riksintressen? Är det rätt att säga ja till 25 miljoner för marken över Lindholmsdockan? Förstörs gamla Lindholmen om det byggs ännu mer nytt i området? Nu hopar sig frågorna när striden om Skateberget ska avgöras:
— Förtätning är bra till en viss gräns men det här är för mycket, säger Maria Berggren, som bott på Slottsberget sedan 1960-talet.
I det tysta utspelas just nu en maktkamp vid Lindholmsvarvets gamla docka. Omkring den gamla varvsdockan ligger sedan 1990 en bostadsrättsförening, med 86 lägenheter. Bostadshusen här var bland de första som byggdes på Norra Älvstrandens gamla varvsområden. Före dem fanns det i princip bara bostäder i villorna på Slottsberget.
Mitt emot Slottsberget, ovanför bostadsrättsföreningen Lindholmsdockan, ligger platsen för striden: Skateberget, ibland även kallad enbart Skatberget.
På toppen av detta lilla berg, som är något lägre än angränsande Slottsberget, står i dag en handfull byggnader. Här hittar man Kommunala högstadieskolan Santosskolans två byggnader, Lindholmsvarvets gamla disponentvilla, ett före detta gasverk samt ett litet grönområde längst ut mot både älven i söder och Lindholmsdockan på västra sidan.
Utsikten från den lilla dungen bakom skolan är makalöst fin mot väster, söder och öster – över hela hamnen. En utsikt som gör marken uppe på Skateberget hetare än en svetsares dagsverk på det gamla varvet.
— Det är vår oas. Som ett fiskeläge i Bohuslän insprängt mellan bostadshusen längs älvstranden. Det är en magisk plats där många joggar, solar, fixar med båten och njuter av området, säger Carin Sjölander som bor vid Lindholmsdockan.
Nu har PEAB Bostad tillsammans med Göteborgs Stad, via Älvstranden Utveckling, tagit fram en plan på hur man kan bygga bostäder och studentbostäder uppe på Skateberget – ovanför Lindholmsdockan. En del av dessa skulle få en makalös utsikt mot Göteborgs hamn, då husen skulle byggas uppe på den höjd som reser sig över den lilla båthamnen som en gång var Lindholmens Mekaniska Verkstad.
PEAB vill köpa marken – för 25 miljoner kronor
Redan för en handfull år sedan köpte PEAB Bostad det lilla gasverket uppe på Skateberget. Då var planen att smälla upp ett par punkthus uppe på Skateberget, men den gången misslyckades PEAB med att driva igenom sina planer.
Nu är man tillbaka – med besked. På ett informationsmöte tidigare i höstas, där Göteborgs stad och PEAB Bostad mötte de boende på BRF Lindholmsdockan, erbjöd byggherren hela 25 miljoner kronor för marken bakom bostadsrättsföreningens hus. Bostadsrättsföreningen äger nämligen den del av marken uppe på berget, den del som ligger närmast deras hus nedanför sluttningen, både mot även och gamla Lindholmsvarvet.
Varvet som bland stadens varvsarbetare gick under smeknamnet ”Hemmet”.
Men en grupp bland dem som i dag kallar platsen för sitt hem är inte så glada över planerna. De tycker att Lindholmens gamla varvsområde, men även hela gamla Lindholmen är värt att bevaras och vill inte att deras bostadsrättsförening ska sälja marken till PEAB – oavsett vad de erbjuds i köpesskilling.
— Det är vårt enda grönområde, det är här solen skiner ner på Lindholmsdockan, det är där blommor, träd och fåglar ger oss en liten ”lunga” mitt i det annars så bebyggda Lindholmen. Det borde ju vara viktigt i tider av global uppvärmning att bevara de få grönområden som finns i stadsbilden, säger Carin Sjölander, som bor i ett av husen nedanför Skateberget.
Andra boende skrockade nöjt åt att deras bostadsrättsförening nu skulle göra ett rejält ekonomiskt klipp. En tredje grupp tänkte att det inte var någon idé att säga nej eftersom Göteborgs Stad, representerade av Stadsarkitekt Björn Siesjö, var på informationsmötet.
Kritiska mot att stadsarkitekten deltog – uppfattades som ”påtryckningar”
De boende från BRF Lindholmsdockan som HelaHisingen.se träffar tycker att Göteborgs Stad ”pressat på” för att planerna ska genomföras. De menar att det fanns ett tungt symbolvärde i att skicka stadsarkitekt Björn Siesjö på ett möte där PEAB Bostad skulle erbjuda de boende att köpa deras mark:
— Jag frågade även Björn Siesjö varför han som stadsarkitekt satt med när ett privat bolag bjöd stora summor pengar för att köpa land av oss, säger Carin Sjölander.
— Men vi fick inget riktigt svar tycker jag, fyller Bo Josefsson i.
Det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling har dessutom varit med och arbetat med planansökan tillsammans med PEAB Bostad, så kommunen hade flera avsändare för projektet.
— Flera av våra grannar började direkt resonera som att ”det inte är någon mening att säga nej för kommunen vill detta och då kommer de driva fram det här helt oavsett vad vi säger”, säger Bo Josefsson.
HelaHisingen.se ställde givetvis omgående samma fråga till stadsarkitekten, om vad han gjorde på mötet. Något Björn Siesjö inte tycker var det minsta dramatiskt. Snarare tvärtom:
— Det är en del av mitt arbete att medverka på denna typ av möten, säger Björn Siesjö.
Kan du förstå att det uppfattas som att Göteborgs stad försöker påverka en enskild bostadsrättsförening att sälja mark när stadsarkitekten är med på ett informationsmöte där en privat byggherre vill köpa mark av dem?
— Jag kan inte svara på hur det kan uppfattas. Det slutgiltiga beslutet ligger ju förstås hos BRF:en, säger Björn Siesjö.
De boende rädsla: Exploateringen bara en början
Men det är inte bara det hotade grönområdet, en eventuella insynsproblematik och risken för skugga över den gamla varvsdockan som upprör. Den grupp boende vi träffar poängterar gång på gång att de tror att PEAB:s projekt uppe på Skateberget bara är ett tecken på en större exploateringsiver. De säger sig slå vakt om Lindholmens själ – ett område som sedan 1987 även är ett så kallat riksintresse.
Detta innebär att man har rödprickade områden på stadsplanen, för att markera att delar eller hela området är värt att skydda och bevara för sina kulturhistoriska egenskaper. När Länsstyrelsen definierat dessa för Lindholmen har man bland annat tagit upp arbetarbebyggelsen på Slottsberget, men även torrdockan insprängd mellan Slotts- och Skateberget, Skatebergets varvsanknutna bebyggelse, disponentvillan och huvudkontoret uppe på berget.
— Vi som bor här har varit öppna för många av de nybyggen som skett. Mycket har gjort det bättre för oss, bättre kommunikationer och mer människor. Det har inneburit att vi kunnat få allt från apotek, kollektivtrafik och bibliotek i området, även om det ska lägga ner det sistnämnda nu vid årsskiftet. Men nu har vi kommit till en punkt där man bygger bort varenda litet grönområde här…och när de nu även vill bygga på ”det rödprickade” undrar man ju om det är för att flytta fram positionerna och fortsätta exploatera varenda möjlig yta här, säger Maria Berggren, som bott på Slottsberget sedan 1960-talet.
Hon har haft första parkett när stadsdelen, ja hela Norra Älvstranden, förvandlats från bullrande industriområde till öde områden och sedan till allt mer livlig stadsbebyggelse. Och hon är noga med att påpeka att Lindholmsborna inte är några motvallskärringar.
— Tvärtom så välkomnar vi bebyggelse när den har ett syfte och passar in i stadsbilden! De bygger ju exempelvis ett stort dagis på norra sidan av Slottsberget nu och ingen har protesterat mot det. För det är en byggnad som passar in i den övriga bebyggelsen, till skillnad från det där, säger hon och pekar mot en stor pappfigur där en visonsbild av PEAB Bostads byggplaner tryckts upp.
— Och vi tror att det här bygget kommer förvanska hela det här området. De måste stärka upp berget för att bygga 5-6 våningars hus däruppe och får de lov att börja göra detta inne i riksintresset finns väl ingen som kan hindra dem från att snart bygga igen kolonilotterna och andra områden här i Lindholmen, säger Hans Byström som bor i BRF Lindholmsdockan.
Omröstning avgör: Tackar man ja till budet?
Nu vill alltså PEAB Bostad bygga i ett område som delvis är rödprickat, med Göteborgs stads goda minne. En del av de boende både i bostadsrättsföreningen som äger marken, men även andra boende i området omkring, är skarpt kritiska. Så varför ställer sig Göteborgs stad bakom PEAB:s försök att köpa mark från Bostadsrättsföreningen Lindholmsdockan?
Kommunen påpekar att man ofta jobbar med olika privata intressenter i bygg- och stadsutvecklingsprojekt. Ur deras perspektiv handlar det om att jobba för att få fram fler bostäder i staden:
— Vi vill bidra till att skapa bra miljöer och fler bostäder. Vem som bygger är underordnat, så länge vi kan få ett bra samarbete kring positiv utveckling, säger Björn Siesjö.
Torsdagen 11 november röstar medlemmarna i BRF Lindholmsdockan. Då ska de ta beslut i frågan om PEAB Bostad ska få köpa mark från BRF:en. Blir det ett ja kommer ett flertal nya bostadshus och hus med studentlägenheter att byggas med utsikter över Göteborgs hamn. Blir det ett nej återstår det att se om byggherren i fråga återkommer en tredje gång med ännu en ny plan för att exploatera toppen av Skateberget.
Har ni som inte vill sälja med er en majoritet i er bostadsrättsförening?
— Vi har ingen aning faktiskt. Det vet förrän på torsdag, säger Hans Byström.
PEAB-chefen: Säger de nej fortsätter vi dialogen om andra alternativ
Therese Lundh, regionchef Peab Bostadsutveckling Göteborg, säger att projektet är ett resultat av att Göteborgs Stad har ett stort behov av både nya bostäder och framför allt studentbostäder.
— Staden har bett om projektidéer för detta. Vi har tagit fram ett förslag som dessutom ligger i ett bra läge nära Chalmers på Lindholmen, säger hon.
Hur ser ni på att en del av den mark där ni planerar att bygga hus är ”rödprickad” som ett område värt att skydda och bevara för sina kulturhistoriska egenskaper?
— Det är viktigt att komma ihåg att detta är väldigt tidigt i processen. Peab har bett om ett okej från Brf Lindholmsdockan för att utreda frågan om bostäder under detaljplaneprocessen. Under detaljplaneprocessen görs viktiga avväganden, bland annat med hänsyn till kulturhistorisk miljö, som ska manglas med berörda instanser. Det är den färdiga detaljplanen som beskriver vad som till slut ska byggas. På Peab vill vi se till helheten, vi strävar efter att skapa ett område som kan bli en attraktiv plats för alla, säger hon.
Hur går ni vidare med projektet om BRF Lindholmsdockan säger nej till de 25 miljoner ni erbjudit dem för marken?
— Vi har i dagsläget inte lämnat något slutligt bud, den frågan kommer vi ha en dialog om med bostadsrättsföreningen. För oss är det viktigt att det blir ett marknadsmässigt värde. Om Brf Lindholmsdockan säger nej, så kommer vi att fortsätta dialogen med Älvstranden och Göteborg stad om andra alternativ för utveckling av området, säger Therese Lund, regionchef Peab Bostadsutveckling Göteborg.
Markus Hankins
markus@helahisingen.se
LÄS MER:
