HELA HISINGEN

Nyheter från Sveriges bästa ö

Karta från 1815: När Lindholmen var en egen ö och kanonbatteriet i Rya försvarade vår stad

Kanonbatterier på Norra Älvstranden, vattenväg runt Lindholmen och Lundby som en liten by runt kyrkan. När vi spanar in Hisingen på den här kartan från 1815 känner vi igen många platser – men kan konstatera att otroligt mycket har förändrats!

Historiska kartor fascinerar många av våra läsare så när vi stötte på denna pärla från 1815 fanns ingen anledning att inte dela med oss av den till er! Detta är en karta över Göteborg i början av 1800-talet, när staden enbart låg på södra sidan av Göta Älv och bebyggelsen på norra sidan bestod av gårdar och lantbruk.

Karta över Göteborg (och södra Hisingen) från 1815. Klicka på bilden för större version.

I den gamla kartan (Lindgren 1815) kan man exempelvis notera de kanonbatterier som finns vid Rya Nabbe med uppgift att försvara inte bara Nya Varvet på motsatt sida av älven, utan staden i sig.

Redan i maj 1717 försökte kommendören Peder Tordenskjold med en dansk flottstyrka segla förbi fästningen Nya Älvsborg och slå ut de svenska örlogs- och kaparfartygen i deras baser på Nya Varvet och Gamla Varvet som låg längre in längs älven, men anfallet misslyckades efter flera timmars kraftig eldgivning från fästningen, fregatter på Göta älv och samt kanonbatterier vid Rya Nabbe. 

Avsaknaden av fynd samtida med Karl IX:s Göteborg (“Det ursprunliga Göteborg”) som låg vid Färjenäs har troligen att göra med det tegelbruk som etablerades på platsen en bit in på 1600-talet. Detta tegelbruk skall enligt uppgift också ha hämtat lera från området.

Enligt en marinarkeologisk undersökning av Västra Götalandsregionen omnämns det här tegelbruket redan 1659 och finns även kartor från år 1788, tillsammans med två salterier vilka benämns Färgenäs respektive Strömsborg. Från den sistnämnda sträcker sig en lång brygga ut i älven – som kan ha varit del av den brygga som det ursprungliga Göteborg hade på platsen.

Lundby som i dag är en geografiskt – samt befolkningsmässigt – gigantisk stadsdel som sträcker sig från Eriksberg i väster till Kville i öster, är i början av 1800-talet en mindre by.

Lundby omkring Lundby gamla kyrka var en liten by på Hisingen.

Med den tidens mått är det dock en förhållandevis stor ansamling av byggnader för att vara på Hisingen, med ett 40-tal byggnader utmärkta på kartan i diverse formationer. Detta 40-tal kan jämföras med att det finns omkring 25 byggnader utplacerade omkring Kvillebäcken, då detta är innan Kvillstaden börjat byggas omkring det torg som senare kom att bli något av Hisingens centrum: Kvilletorget.

Men 1815 när den här kartan ritades hade ingen varvsindustri expanderat från fastlandet till Hisingen och därmed medfört ett behov av bostäder och service till en snabbt ökande lokal befolkning på Hisingssidan av älven. Den utvecklingen fick fart först i slutet av 1800-talet.

När Lindholmen var en egen ö…

Det är inte bara avsaknaden av Kvillestaden och andra arbetarområden som märks tydlig på kartan från 1815. Även avsaknaden av de hamnar som byggdes av varvsindustrin är tydliga på kartan, i stället för en vågig kustremsa med ingångar vid Eriksbergshamnen, Lindholmen och Sannegårdshamnen är det en mer naturlig kuststräcka vi kan se.

Före varvsexpansionen var Lindholmen en egen ö, med bro till Hisingen.

Dessutom var Lindholmen en ö på den här tiden, något dess namn ger bort att stadsdelen varit historiskt. En holme är ju en liten, vanligen obebodd ö som oftast återfinns i skärgårdar. För 200 år sedan är Lindholmen alltså en egen fristående ö som kopplas ihop med Hisingen av en mindre bro. Ute på ön går det att se ett 20-tal byggnader utmärkta på kartan, här fanns alltså öbor som bodde mellan Hisingen och fastlands-Göteborg…

Två “Ramberg” – eller ett?

Men även naturen såg lite annorlunda ut, inte bara för att sen sump- och sankmark som fanns i området mellan Lindholmen och Kville senare skulle komma att fyllas igen när Götaverken behövde transportera material och personal landvägen – utan för att man såg på Ramberget på ett annat vis.

På kartan kan man se att Ramberget betecknades som Stora Ramberget till väster och Lilla Ramberget till höger. I dag talar man i folkmun oftast bara om Ramberget inom Keillers Park som ett berg, med den höjd med utsiktsplats mot öster (mot Kvillestaden och dagens centrum) separerades på den tiden som ett eget berg, alltså Lilla Ramberget.

1815 var Ramberget två berg: Stora och Lilla Ramberget.

Innan ni skriver arga mejl och kommentarer angående ovanstående stycken vill vi få sagt att vi är medvetna om att den historiska beskrivningen är en som de mer noggranna kart-, bergs- och naturnördarna skulle påpeka är helt korrekt. Men den som inte är sakkunnig i ämnet eller djupt intresserad av Hisingens natur eller historia har sannolikt inte hört annat än enbart “Ramberget”.

Nedanför de bägge gick i varje fall vattenvägen runt dåtidens lilla ö söder om Hisingen, Lindholmen. Tänk att man kunde ro runt Lindholmen…

Eftersom den här kartan fokuserade på staden Göteborg snarare än ön Hisingen är enbart den södra delen av ön med. 1815 fanns dock en hel del bosättningar, byar, lantbruk och gårdar runt om på Hisingen från Backa till Säve till Björlanda – ska påpekas. De är dock utanför kartan i det här fallet.

Redaktionen
tips@helahisingen.se

LÄS MER: