HELA HISINGEN

Nyheter från Sveriges bästa ö

FRAMTIDENS BACKAPLAN: Gentrifieringen av Hisingen – Oro för stora klassklyftor mellan “gamla Kville” och nya Backaplan

Foto: DREEM ARKITEKTER

Det här är Del 2 i en artikelserie om “Framtidens Backaplan” – den nya stadsdel som ska växa fram mellan Kvillestan och Brunnsbo under det närmaste decenniet. Följ artikelserien här på HelaHisingen.se i vinter.

Göteborgs stads stadsbyggnadskontor skriver i sin Detaljplan för Backaplan om oron för att klassklyftorna riskerar att öka på centrala Hisingen. I samband med det kommande bygget av den nya stadsdelen vill man se möten mellan över klassgränserna. En metod för detta är: Bevara de billiga lägenheterna i “gamla Kville”.

Bevarandet av “Gamla Kville” slås fast som en viktig del i att behålla en blandad stadsmiljö i området, när nya och dyrare lägenheter byggs runt Backaplan. Tidigare nybyggda områden på Hisingen – som Eriksberg, men även “nya Kville”, det vill säga östra Kvillebäcken som byggts längs med Kvillebäcken i det som tidigare var ett industri- och föreningsområde, kan ha påverkat det här synsättet.

Bygget av “nya Kville” har fått mycket kritik, då det av många anses ha varit ett kraftigt gentrifierande projekt på centrala Hisingen. Totalt har omkring 2 000 lägenheter byggts i området, men enbart ett fåtal är hyresrätter och i princip inga lägenheter är av typen som kan kallas billigt boende.

Gentrifieringen av Kville

Östra Kvillebäcken byggdes på ett område där det tidigare låg lagerbyggnader, små affärer och föreningslokaler. Men många parter försökte demonisera området, i alla fall om man köper argumentationen från projektets kritiker. I boken ”Den urbana fronten” har sociologen Catharina Thörn och fotografen Katarina Despotovic djupgranskat förvandlingen av området Kvillebäcken. 

— Kriminalitet och skjutningar lyftes som argument för upprustning och området fick av medierna öknamnet ”Gazaremsan” – en stigmatiseringsprocess där det gamla dåliga ställs mot framtidens utopi. Samtidigt som rivningarna började år 2006 sattes reklamskyltar upp med texten ”Med lite fantasi kan du se folk som har kräftskiva på sin balkong”, sa Catharina Thörn under Forum 2020.

I Lundby är det boende i det ”gamla” Kvillebäcken som är i störst risk av att drabbas negativt av ojämlikheter. Allt eftersom en mer resursstark befolkning flyttar in kommer skillnaderna att öka.

ur Detaljplanen för backavägen

När man detaljstuderar Detaljplanen för Backaplan från Göteborgs stads stadsbyggnadskontor ser man hur de redan i den första nybyggnadsetappen lyfter oron om ökade klassklyftor i området.

Nya, eller Östra Kvillebäcken, är ett exempel på gentrifiering enligt författaren av “Den urbana fronten”.

Stadsbyggnadskontoret skriver följande i sin Detaljplan för Backavägen:

“Sociala aspekter
Inom planområdet saknas friytor, parker och neutrala mötesplatser. Backaplan behöver en ny och förstärkt identitet, och möjligheter till möten och aktiviteter i nya offentliga rum, på lika villkor. Att skapa attraktiva platser och gångstråk har varit en
viktig utgångspunkt i framtagandet av detaljplaneförslaget.
I Lundby är det boende i det ”gamla” Kvillebäcken som är i störst risk av att drabbas negativt av ojämlikheter. Allt eftersom en mer resursstark befolkning flyttar in kommer skillnaderna att öka.”

Analysen slår fast att det är viktigt att det äldre beståndet med “mindre och billigare hyreslägenheter kvarstår för att balansera det nya som kommer”.

“Mer socialt sammanhållen stad”

Man vill från början arbeta in att det inom den nya stadsdelen ska finnas en rik variation av verksamheter och arbetsplatser, av kulturutbud och föreningsliv som kan nås till fots, med cykel och kollektivtrafik.

Här nämns inte vare sig bygget av Eriksberg, eller av nya/östra Kvillebäcken, vid namn – men det verkar vara av betydelse för Göteborgs stad att de nya områdena inte ska tvinga bort de gamla, att inte välbärgade medborgare i dyra bostadsrätter inte ska “pressa bort” de som bor i hyresrätter eller billigare boendeslag.

Stadsplaneringen måste därför bidra till en mer socialt sammanhållen stad där människor från olika sociala grupper ser varandra i det dagliga livet

UR DETALJPLANEN FÖR BACKAVÄGEN

Man fortsätter med förklaringen av sitt sätt att tänka kring de sociala aspekterna:

“Göteborg är en segregerad stad med starkt skilda ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden och klyftorna ökar. Stadsplaneringen måste därför bidra till en mer socialt sammanhållen stad där människor från olika sociala grupper ser varandra i det dagliga livet och skapa förutsättningar för en blandad befolkning. Det ska rent fysiskt finnas kontinuerlig bebyggelse och kopplingar mellan stadens olika delar.”

Fokus skiftar i retoriken

Gentrifiering drivs av räntegap, det vill säga att när skillnaden på värdet av marken i sin befintliga användning (som det ödsliga och delvis rivna Backaplan i dag) och värdet av sin potentiella utveckling (som potentialen för Backaplan att bli framtidens centrum för hela centrala Hisingen) blir för stor. När Kvillebäckens ekonomiskt “oattraktiva mark” fick ett högt framtida värde i och med potentialen som området visade genom att beskrivas som något som kunde byggas om till ett modernt, centralt och rentav fantastiskt framtida bostadsområde.

Då byts oftast begreppen ut från bärkraftighet till att fokus hamnar på hållbarhet och miljövänligt byggande. Eftersom de flesta verksamheter i det området hade tillfälliga kontrakt och korta bygglov målades Kvillebäcken upp som något tillfälligt som kunde ersättas med något bättre.

— Kriminalitet och skjutningar lyftes som argument för upprustning och området fick av medierna öknamnet ”Gazaremsan” – en stigmatiseringsprocess där det gamla dåliga ställs mot framtidens utopi. Samtidigt som rivningarna började år 2006 sattes reklamskyltar upp med texten ”Med lite fantasi kan du se folk som har kräftskiva på sin balkong”, har Catharina Thörn berättat om sin bok i ämnet.

Likheter och skillnader med nya Backaplan

Här kan man se tydliga skillnader på hur de sociala aspekterna behandlas inför bygget av nya Backaplan i dag. Eller kanske hur staden tagit till sig vissa lärdomar? En praktisk skillnad mellan dåvarande och nya Kvillebäcken och de områden på Backaplan som ska byggas och byggas ut eller byggas om nu, är bland annat avsaknaden av bostäder i närområdet. I många fall saknas även affärsverksamheter eller lokaler som används fullt ut.

Därför är planen att bostäder ska “sprängas” in mellan och i de mer stadsliknande affärskvarter som planeras, jämfört med de fristående affärsytor och parkeringsplatser som tar upp största delen av området kring Backaplan i dag.

“…trygga stråk till och från hållplatser hela dygnet behövs för att unga ska våga och kunna ta sig till stadens olika delar…”

UR DETALJPLANEN FÖR BACKAVÄGEN

Göteborgs stads tjänstemän vill försöka bygga in bostäder i kvarteren så att de blir levande även utanför affärernas öppettider, samt att man ska ge utrymme för andra trafikslag än bilar.

“Unga ska våga och kunna ta sig till stadens olika delar”

Men däremot så behandlar de grannarna, de boende i exempelvis “gamla Kville” (Kvillestan) och i Brunnsbo (på andra sidan det nya området), upprepat i analysen inför nybygget. Man vill skapa mötesplatser mellan de som redan bor i närområdet och de som kommer flytta in här framöver:

“Att behålla, förstärka och skapa sammanhängande gångstråk är mycket viktigt, särskilt för barn och unga. Ungas mobilitet bygger i stor utsträckning på kollektivtrafik och trygga stråk till och från hållplatser hela dygnet behövs för att unga ska våga och kunna ta sig till stadens olika delar. Framtidens Backaplan är en levande innerstadsmiljö som sammanbinder sin omgivning och förstärker kärnan över älven. Backaplan ska utvecklas till tätbebyggd blandstad med mycket cityhandel, bostäder, kontor och
grönska.”

En annan aspekt som lyfts är att medvetet motverka segregation, både ekonomisk som etnisk, i samband med byggena av varje kvarter kring nya Backaplan. Man vill dels bygga in olika slags karaktär i de olika deletapperna och bostads- samt affärskvarteren – men även se olika typer av boendeformer, så att det inte blir enbart bostadsrätter i hela Backaplan-området:

“Här finns trafikbarriärer, sociala barriärer mellan nya och gamla områden samt de mentala avstånd som storskaligheten i sig skapar.
Segregation ska motverkas genom en tät stadsdel med en bred variation av boendeformer, verksamheter och stadsrum som ger utrymme för olika sorters människor. En blandning av parker, platser, variationsrik arkitektur, bostäder och verksamheter ska finnas.”

Spårväg till Backa. Så här kan det se ut när spårväg byggs på Backavägen. Foto: DREEM ARKITEKTER

Kollektivtrafiken är viktig

Från den första etappen av “nya Backaplan”, omkring Leråkersmotet, blir avståndet till de nya bostäderna i östra Kvillebäcken cirka 700 meter, till Hjalmar Brantingsplatsen är det ca 500 meter från Leråkersmotet och till Brunnsbotorget är det cirka 1 kilometer. Förhoppnignen är att det med en ny kollektivtrafikhållplats mitt i planområdet vid Backavägen ska bli en mycket god tillgänglighet i närområdet.

Backaplan ska vara en öppen och tillgänglig plats av centrala stan

UR DETALJPLANEN FÖR BACKAVÄGEN

Om allt går vägen är det här första hållplatsen (efter Hjalmar Brantingsplatsen) för spårvägen till Hisings Backa kommer ligga. Kollektivtrafiken är även en viktig del av de mötesplatser som staden tror ska motverka segregation och skapa trygghet:

“Möten och kontakter är viktiga i staden och en befolkad stadsmiljö upplevs ofta tryggare. Välintegrerade och samlande platser och stråk skapar flöden av gående och tydliga platser i det offentliga rummet inbjuder till användning. Människor ska kunna uppleva att de gemensamma platserna är deras, eller i varje fall att de har rätt att vara där oavsett förutsättningar som bakgrund, inkomstnivå, kön, ålder eller funktionsnedsättningar.

Barn och unga behöver platser där det inte förutsätts att de kan betala eller
att de alltid behöver vara i vuxens sällskap. Backaplan ska vara en öppen och tillgänglig plats av centrala stan och ingå i det stadsmässigt stråk som planeras över älven till fastlandet.”

Redaktionen
tips@helahisingen.se

LÄS MER:

FRAMTIDENS BACKAPLAN – DEL 1:

FRAMTIDENS BACKAPLAN – DEL 2: