HELA HISINGEN

Nyheter från Sveriges bästa ö

Historien om den kassaskåpsfabrik som låg på samma tomt där Stora Coop Backaplan ligger i dag…

I dag låter “kassaskåpsfabrik” som något hämtat ur en fantasyfilm, men för 100 år sedan var det en väldigt verklig industri på Hisingen. Och någonstans var ju kassaskåpen tvungna att produceras, så varför inte vid dagens Backaplan…

När Backaplan först började byggas var det storvaruhuskedjan EPA som flyttade in i en gammal industrilokal öster om Kvillestan. Året var 1969 och lokalerna hade tidigare varit just Rosengrens kassaskåpsfabrik i Göteborg.

Det är nästan lika industriexotiskt som det låter, en kassaskåpsfabrik på platsen där tusentals i dag köper sin mjölk, bröd och grönsaker dagligen i det som nu är Stora Coop Backaplan.

“Rosengrens Kassaskåpsfabrik Göteborg” etablerades år 1886 av EA Rosengren som bildade aktiebolag av företaget 1910. Företaget drev mekanisk verkstad med specialinriktning på bankinredningar, kontorsmöbler, industriinredningar, kassaskåp och pansardörrar i olika typer av stålutförande.

Smed på dåvarande Sillgatan

I kvarteret “Halvjumfrun” i Brämaregården bredde Rosengrens kassaskåpsfabrik ut sig, enligt ritningarna och tomtindelningen som finns bevarade hos Riksarkivet.

1905 skedde expansionen, då det framgångsrika Göteborgsföretaget behövde nya, större och billigare, lokaler för sin produktion av värdeskåp. På Stora Krokegårdens ägor i dåtida Tingstad i Backa socken kunde EA (Edvin Albert) Rosengren fortsätta bygget av sitt industriföretag.

Han var född i ett arbetarhem på Sillgatan (i dag Postgatan) dit den danske smeden Peder Rasmusen flyttade sin verkstad 1863. På 1880-talet fick unge EA Rosengren jobb hos smeden, som nu drevs vidare av Rasmusens son Jöns.

Jöns Rasmussen och E A Rosengren i slutet av 1800-talet.

Backaplans kassaskåpsfabrik

Telefonnumret till Rosengrens kassaskåpsfabrik var 1550 och i fabriken tillverkade man utöver kassaskåp även pansardörrar, stålpansarvalv och andra arkiv eller säkerhetsanordningar i diverse stål och metall, enligt sin egen reklam för verksamheten två år efter flytten till Hisingen, 1907.

Rosengrens kassaskåpsfabrik på samma plats där Stora Coop Backaplan finns i dag.
Samma zick-zack-mönster på taket finns kvar i den del av området som är “bevarad”, om så ombyggd.

Fabriken på Hisingen var en utmaning att bygga, för stora delar av området var en slags lerig åker, med stora områden av vass och våtmark. Eftersom industrimaskiner och industriella lokaler ofta byggdes i betong och tegel kunde den typen av lokaler vara väldigt tunga på de landmassor de låg på.

Dessutom låg de nya lokalerna vid dagens Backaplan enbart 70-80 centimeter över genomsnittshöjden i Göta Älv. Det innebar en rejäl utmaning vid konstruktionen – då en felbyggd lokal skulle innebära att fabriksgolvet låg under rejält med vatten när älven fick extremt högvatten, vilket alla göteborgare vet är något som sker med jämna mellanrum.

Lösningen? Dels fick man fylla igen en hel del av marken i området, Rosengrens både dränerade och dumpade landmassor i området för att skapa torr och stabil mark för sin fabrik – men man byggde även lågt.

Tanken var att om man bygger lågt och utbrett så blev inte tyngden av själva fabrikslokalen lika tuff för den leriga marken att klara av. Hade lokalerna byggts på solid berggrund skulle de sannolikt ha blivit i flera våningar och en mindre, men hög byggnad. Nu valde man i stället att husera de cirka 70 arbetarna i en större – men lägre – fabrikslokal. Separata betongfundament göts för att placeras enbart där företagets tyngre produktionsmaskiner skulle stå, i stället för att som man sannolikt annars hade gjort, nämligen byggt hela fabriksgolvet i betong.

Exportmarknader i Polen och Ryssland

Så här beskriver Assa Abloy företagets expansion på sin sida Historicallocks.com:

Rosengren var en social person, en industriman med gott affärssinne. E A Rosengrens Kassaskåpsfabrik, som var företagets ursprungliga namn, växte mycket snabbt och adderade nya produkter som bankfack, valvdörrar och tyngre värdeskåp. I början på 1900-talet riktade E A Rosenberg också in sig på exportmarknaderna och levererade bankfack och valvdörrar till grannländerna och Ryssland. De första industrilokalerna byggdes i Backa på Hisingen 1905.

Så expansionen för kassaskåpsfabriken skedde inte bara till fler produkter, utan även helt nya marknader, även efter Rosengrens död 1910.

Man levererade säkerhetsskåp, bankvalvsdörrar och kassaskåp till Polen och Ryssland, framför allt. Men dessa marknader föll bort i samband med första världskriget – då företaget av överlevnadsskäl skiftade till att även producera inredningar till arkiv, bibliotek – och andra lokaler som kunde drabbas hårt vid bränder.

Produktion på kassaskåpsfabriken i början av 1900-talet.

Luckan för den nya produktionen skapades delvis av att brand- och försäkringsmyndigheter och bolag allt mer krävt att de försäkrade parterna vidtog egna skyddsåtgärder mot exempelvis inbrott och bränder, något EA Rosengren effektivt kapitaliserade till egna företagets inkomster. På samma sätt drog man nytta av att det på 1920-talet om nya direktiv från yrkesinspektionen om hygien på arbetsplatserna, vilket ledde till att Rosengrens började producera klädskåp av stål till omklädningsrum till militären och industrisektion.

Ett av företagets största prestigeaffärer var när man bara ett år efter att fabriken vid dagens Backaplan öppnat – fick ordern att leverera inredningen till Sveriges Riksbank i Stockholm. Enligt Assa Abloy levererade Rosengrens inte mindre än 18 pansardörrar och bepansrade fönsterluckor, två kassavalvsdörrar, gallerväggar, grindar, 37 st valvskåp, fem dubbelflygliga kassaskåp, 700 löpmeter hyllställning, nyckelskåp etcetera till deras lokaler.

Uppköpt 1965 – nedläggning 1967

I början av 1900-talet producerade fabriken på Hisingen inredning, kassaskåp eller pansardörrar till bland andra Riksgäldskontoret, Kongl Postverket, Kongl Arméförvaltningen, banker, hotell, verkstadsindustrier, brand- och livförsäkringsbolag, järnvägar, slakthus, domstolar, bryggerier, och L M Ericssons huvudkontor i Stockholm.

I slutet av 1930-talet sysselsatte Rosengrens över 250 arbetare i sin produktion.

I slutet på 1950-talet ingick företaget i Coronaverken AB – som blivit stort på tvättmaskinsproduktion – och 1965 köpte Coronaverken det företag i Malung som sedan tog över tillverkningen från Göteborg. Två år senare lades produktionen på Hisingen ner:

Företagsnämnden hade sammankallats tidigt på eftermiddagen och ingen bland de anställda visste säkert vad frågan gällde men många anade att frågan skulle vara någon form av driftsförändringar. Verkställande direktören vid företaget, direktör Lennart Hagelin förklarade att företaget skulle läggas ner p.g.a. bristande lönsamhet. Ordförande för Verkstadsklubben, Gösta Sandberg sa att beskedet om nedläggningen kom som en chock. ”Den var så kraftig att vi blev stumma och inte sade någonting under företagsnämndens sammanträde.” Från fackföreningen reagerade man mycket kraftigt, Svenska Metallindustriarbetareförbundet hade 279 kollektivanslutna medlemmar på arbetsplatsen.

Rosengrens – arbetsplatsen som försvann: en sociologisk undersökning av P.-O. Johansson, Svenska metallindustri­arbetareförbundet Avdelning 41 Göteborg.

I Malung fortsatte sedan EA Rosengrens kassaskåp och övriga produkter att tillverkas ända fram till 2000-talet, då största delen av produktionen flyttats utomlands.

I dag finns alltså Rosengrens kassaskåpsfabrik kvar, om så under ett annat namn och i en annan form. Tillverkningen och företaget ingår numera i Agakoncernen och produktionen sker främst i Frankrike, Holland och Indonesien, med enbart en mindre del kvar Sverige, då närmare bestämt i Mora.

Sedan 2006 heter företaget inte längre EA Rosengrens AB, utan Gunnebo Nordic AB.

Markus Hankins
markus@helahisingen.se

LÄS MER: