HELA HISINGEN

Nyheter från Sveriges bästa ö

BILDEXTRA: Så ska Backaplan se ut 2034

Centrala Hisingen står inför enorma förändringar. Under 2020-talet planeras en massiv förvandling av Backaplan – från dagens parkeringsöken till framtidens levande stadsmiljö. “Området är en viktig pusselbit för att knyta ihop staden över älven”, beskriver Göteborgs stad visionen för områdets framtid.

Planeringen har redan pågått i många år och visionen är tydlig: De gigantiska parkeringsplatserna och utspridda handelspalatsen ska bort. I stället vill Göteborgs stad förtäta, bygga stadsmiljö och samtidigt bibehålla Backaplan som ett naturligt handelsområde för Hisingsborna.

“…det ska finnas cirka 9 000 bostäder (varav ca 2 000 i Kvillebäcken), en ny spårväg med resecentrum vid knutpunkten Hjalmar Brantingsplatsen

Så här beskrivs idén kring framtidens Backaplan av kommunen själva:
“När området är helt färdigbyggt (inklusive Kvillebäcken) är tanken att det ska finnas cirka 9 000 bostäder (varav ca 2 000 i Kvillebäcken), en ny spårväg med resecentrum vid knutpunkten Hjalmar Brantingsplatsen, ca 140 000 kvadratmeter cityhandel samt en stor andel kontor och verksamheter, förskolor, grundskolor, ett gymnasium, en idrottshall och ett nytt kulturhus. I planerna finns även en ny pendeltågsstation vid Brunnsbo. Utvecklingen kommer att ske med utgångspunkt från Hjalmar Brantingsplatsen och norrut.”

Många aktörer – många etapper

Men det är många andra än Göteborgs stad som är involverade i att göra dessa visioner till realitet. En rad olika privata aktörer inblandade i att bygga framtidens Backaplan:

  • Skandia Fastigheter: Utvecklar majoriteten av alla nya fastigheter för handel.
  • Balder: 2000 nya bostäder. Den första flyttar hem 2023. Bygger också många kommersiella fastigheter.
  • Riksbyggen: Skapar kvarter med bostäder, förskola och skola.
  • Platzer fastigheter: 30-40 000 kvm nya bostäder. Färdigt tidigast 2024-2025.
  • KF Fastigheter: Skapar kvarter med bostäder, förskola och skola.

På bilden nedan kan man se hur stadskvarteren formas på bägge sidor av Kvillebäcken.
Vita hus: Finns i dag.
Röda hus: Klart 2021.
Orangea hus: Klart 2028.
Gula hus: Klart 2035.
Foto: Göteborgs stad.

Ett konsumentvänligt tips är att använda Cityplanner för att få en överblick av områdets planerade byggen av bostäder, parker och torg.

Lika stort som inom vallgraven

Landområdet som räknas till Backaplan består av 1 kvadratkilometer vilket motsvarar storleken på Göteborgs historiska stadskärna inom vallgraven. Motsvarande område är till ytan ungefär lika stort som Linnéstaden.

En av de största privata investerarna blir Skandia Fastigheter, som planerar att bygga ett stort antal fastigheter som ska husera butiker och näringsverksamheter i området.
– Vårt mål är att bidra till att Backaplan blir en verkligt blandad och levande stadsdel, genom att tillföra bland annat bostäder, shopping, samhällsservice och miljöer som främjar trygghet och tillgänglighet. , säger Anders Strand, centrumchef hos Skandia Fastigheter.

Så byggs trafiklederna om

Ombyggnaden av hela Backaplan-området påverkar även trafiken, som alltid vid större stadsbyggnadsprojekt. Trafikverket planerar just nu ett flertal åtgärder för att möta de behov som väntas när nya bostäder, torg, samt hela områden växer fram. Nedanstående beskrivningar är från Trafikverkets egen plan för Lundbyleden, delen Brantingmotet–Ringömotet.

  • Leråkersmotet: “Får en ny och förbättrad utformning för trafiken i båda riktningar, med två körfält samt en påfartsramp i vardera riktningen. Leråkersmotet utformas som en trumpet vilket medför att trafikströmmarna ansluter och avgrenas till och från Lundbyleden utan att behöva korsa varandra. Trafik i västlig riktning från Tingstadsmotet mot Backaplan passerar via Kvillemotet eller Brantingsmotet.”
  • Kvillemotet: “Brunnsbomotet kommer att rivas och istället byggs ett nytt mot – Kvillemotet. Nya Kvillemotet med anslutning till Kvilleleden utformas som en trumpet, vilket medför att trafikströmmarna ansluter och avgrenas till och från Lundbyleden utan att behöva korsa varandra. Bron över Lundbyleden utformas med två körfält från Kvilleleden, som övergår till ett körfält för påfart österut på Lundbyleden via en trumpetutformning. Trumpeten anläggs mellan Lundbyleden och Hamnbanan.” 
  • Gång- och cykeltrafik: “En gång- och cykelväg anläggs söder om Lundbyleden. Denna kommer att ansluta till den gång- och cykelväg som finns idag. I väst kommer den att gå i höjd med Frihamnsmotet och i öst i höjd med Brunnsbo. Gående och cyklister separeras och leds över Lundbyleden via en gång- och cykelbro vid Brunnsbo. Den nya gång- och cykelvägen blir överlag fem meter bred. I passagen förbi Leråkersmotet och Kvillemotet blir gång- och cykelvägen ungefär fyra meter bred.”
  • Trafikledning: “I samband med ombyggnaden kommer Lundbyleden att förses med ett heltäckande trafikledningssystem som stödjer både trafikanter och väghållaren i samband med störningar, kösituationer samt drift och underhållsåtgärder. Där kameratäckning saknas kommer vi att komplettera med nya kameror. På avfarten ned mot Tingstadstunneln, vid delningen mellan Marieholms- och Tingstadstunneln, placerar vi bommar och avstängningssignaler. Inför denna avstängningsplats kommer Lundbyledens trafikledningssystem att kompletteras med omställbara vägvisningsskyltar som hänvisar trafiken till annan väg vid en tunnelavstängning.
Foto: Göteborgs stad.

Backaplan-området avgränsas i öster av Lundbyleden (se bilden ovan) som idag är så kallad primärled för farligt gods. Orsaken till detta är att Stenas hamnverksamhet har hanterat farligt gods i Frihamnen, men enligt Riskanalysen har den här hanteringen upphört. Därför kan det även finnas möjlighet till nedklassning av Lundbyleden.

Vad blir det för miljökonsekvenser?

I detaljplanen för utvecklingen av nya Backaplan har ett flertal olika analyser gjorts för att se till att bygget inte påverkar omgivningen på ett allt för negativt sätt. Ett av dessa är Kvillebäckens hälsa, där Göteborgs stads Ketslopp & Vatten sett över situationen.

I sin rapport om Kvillebäckens ekologiska och kemiska status gör de bedömningen att vattenförekomsten har en måttlig ekologisk status och inte uppnår vad som kan kallas god kemisk status. När rapporten genomfördes under 2018 konstaterades att Kvillebäcken hade en halt om 75 ug/L fosfor vilket sätter bäcken i klassen “otillfredsställande ekologiskt status”.

Enligt rapporten behövs 400 kilo fosfor renas per år i Kvillebäckens avrinningsområde för att uppnå god status.
Det planerade Backaplan utgör 6 procent av hela Kvillebäckens avrinningsområde, vilket i sin tur innebär att utsläppen av fosfor från Östra Backaplan maximalt får vara 18 kilo per år.
“Detta går att uppnå i teorin men kräver att mycket stora ytor avsätts för dagvattenhantering”, skriver Kretslopp & Vatten i sin rapport.

Vad är på gång nu?

Men ännu snabbare har vi fått se hur Östra Kvillebäcken fortsätter att växa med fler bostäder, redan under 2019. Östra Kvillebäcken var nämligen den första etappen byggdes när förnyelsen av Backaplansområdet genomförs där ungefär 1600 bostäder har tätat till “nya Kville”.

Här var Göteborgs stad ambition byggandet av “attraktiva bostäder med inbjudande gaturum, torg och grönstråk för rekreation samt inslag av viss handel och verksamheter. Syftet är att skapa en trivsam, dynamisk och trygg stadsmiljö med närhet till allmänna kommunikationer och med stor interaktion med omkringliggande stadsdelar.”

Plankartan för Backavägen, från detaljplanen för “Handel mm vid Backavägen i Backa” visar hur en helt ny city-stadsdel ska växa fram i det område där Biltema, Backa 3, Stora Coop med flera i dag har sina verksamheter runt Backaplan.

Nästa steg blir tomten söder om Biltema och Blomsterlandet, där bland annat handel och bostäder planeras:

– Vi inväntar just nu att den första detaljplanen ska antas och vår förhoppning är att det sker i början av 2020, säger Anders Strand, centrumchef på Skandia Fastigheter.

“Byggtekniska utmaningar”

– Med vårt hållbarhetsfokus, vår bredd och vår erfarenhet av liknande stora stadsutvecklingsprojekt, bland annat i Masthusen i Malmö, har vi tillsammans med övriga inblandade aktörer de bästa förutsättningarna att lyckas med detta.
Vilka utmaningar ser ni inför byggarbetet av den framväxande stadsdelen?
– Det finns naturligtvis många byggtekniska utmaningar som i alla stora byggen. Det är också oerhört viktigt att vi kan hålla högt tempo i bygget, samtidigt som övriga delar av Backaplan ska fungera bra under tiden, inte minst när det gäller tillgänglighet, säger Skandia Fastigheters Anders Strand.

LÄS MER: Här ska Backaplans nya kulturhus och idrottshall ligga
Följ HelaHisingen.se på Facebook och Twitter.