HELA HISINGEN

Nyheter från Sveriges bästa ö

Blogg, Från Flunsåsparken till Kärrdalen.

19 mars 2021,  Soligt. Corona. 

Tillbaka på Sockenvägen. Jag går igenom parken och ner mellan Västanvindsgatans funkishus till Wieselgrensplatsen. Platsen eller torget invigdes 1959, uppkallat efter prosten Peter Wieselgren. Wieselgren var aktiv i den tidiga nykterhetsrörelsen på 1800-talet. Han var dock inte absolutist utan en del av den grenen av rörelsen som ville ha ett måttlighets- drickande. 1966 var husen på den sydöstra sidan med affärer och sjukhus klara.

När jag nu går runt så ser jag att det hänt mycket sedan sjuttio och åttiotalet när jag bodde i grannskapet. På den västra delen är nog allt utbytt, i och för sig är konditoriet kvar men med nya ägare och nytt namn. Systembolaget, PKbanken, köttaffären, Posten, Adams sport och Hylanders musik är borta. På Systemet och posten köade man för sin alkohol och för att ta ut lönen och betala räkningar. I musikaffären gick jag och frågade om olika LP-skivor hade kommit, man visste på den tiden inte när dom släpptes. Abbey road med Beatles var en sådan, om jag minns rätt. 

I butikslängan mitt på torget låg Lundby bibliotek från 1967 fram till att det flyttades till Bjurslättsskolan 1994 (nu i Glaciären vid Vågmästereplatsen). Innan dess låg Konsum här. I maj öppnar Reningsborgs second hand i lokalen.

På andra sidan har Domus varuhus i två våningar med restaurang blivit ett mindre Coop med en kinesrestaurang ,Kwok wang. Bowlingen i källaren verkar vara kvar men fritidsgården är borta sedan länge.  Klockan med klockspelet ljuder fortsatt. Fotoaffären, Gastons ur, EPA och bankerna är borta. Hisinge herr likaså men skylten finns kvar. Apoteket och Rasmus hair cut ligger kvar.

Lindra loppis, Bingo, grönsakshandel, flera olika restauranger och kaféer har etablerats istället. Under torget har Bil och truck, blivit LL som blivit Willys. Mycket folk rör sig, trots det känns torget lite avslaget med flera tomma lokaler. Möjligtvis sprider sig det lite hetare Hisingen nere vid Vågmästareplatsen hit så småningom.

Jag passerar Långängen, avstängd för biltrafik sedan många år, med landshövdingehus på ena sidan och funkishus på andra. Följer sedan Wieselgrensgatan fram till Bjurslättsskolan. Skolan är från 1949. Den verkar åter vara skola och förskola. Bibliotek och stadsdelsförvaltning har flyttat vidare.

På andra sidan gatan har ett nyare område byggts upp på de gamla grusplanerna och parkeringsplatserna som fanns här tidigare. Sven-Agne Larsson har både fått en gata och en staty. Sven-Agne var ju en av grundarna av BK Häcken, framgångsrik spelare men också tränare i bl.a. ÖIS och Åtvidaberg. 

Längst ner där Fogdegårdsskolan låg har det byggts ett äldreboende. Mellan boendet och de nya punkthusen går gång och cykelbanan som också är en del av den gamla Prästvägen mellan Lundby och Tuve gamla kyrkor. När vägen går in i villaområdet byter den namn till Teologgatan.

Gatan passerar över Gamla Björlandavägen och sedan försvinner den in i Fyrklöversområdet.

Området som byggdes 1958-61 var ett av de första i Göteborg som byggdes med “rationell serieproduktion” av allmännyttiga Göteborgsbostäder. På sjuttiotalet fanns det en del sociala problem här liknande de som fanns i t.ex. Angered. Ryktet förr var att det var ett slags provisorium som bara skulle stå i några decennier. Nu står i alla fall bostäderna kvar efter 60 år. Förvaltade av Stena. Flera renoveringar har skett under åren vilket har lyft området.

På parkeringen ut mot Nya Björlandavägen byggs det nya kvarter med högre hus. Några har redan fått hyresgäster och man håller på med det sista huset borta vid Bjurslätts Torg. Husen här har fått det för mig helt påhittade namnet Kvillered.

Precis som Prästvägen är gammal är Gamla Björlandavägen den äldre väg som gick västerut. På fyrtiotalet antogs en ny stadsplan och Nya Björlandavägen lades ut. Det fanns planer förspårvägs-trafik, därav bredden.

Jag går in Bjurslätt eller Slätta dammsområdet vid Arvid Lindmansgatan och går upp mot Bjurslätts häll. Här på berget lät S.A. Hedlund rista in namnen på sina gäster på sitt sommarställe. Många ur det sena 1800-talets intelligentsia finns här. Författare som Ellen Key, Henrik Ibsen och Fredrika Bremer. Viktor Rydberg som under sina år i Göteborg bodde i Hedlunds hushåll. Upptäcktsresande som Andrée och Nordenskjöld. Men även landshövdingen som kväste Sundsvallsstrejken 1879, Curry Treffenberg.

Hedlund var liberal och chefredaktör för Göteborgs Handels och Sjöfartstidning men även riksdagsman och kommunalpolitiker. Namnen på hällen är ifyllda med gul färg och har gett namn åt gatan, Hällskriftsgatan, där både Janne Josefsson och Clark Olofsson lär ha bott.

Karl Staaffsgatan leder åt väster med kvarter i trevåningar på ena sidan och punkthus på andra. Centralt i området ligger Bjurslätts torg som en ingång till området. Inte mycket service kvar, Konsum har blivit Tempo, en frisör och en pizzeria. Ett av stans första höghus ligger kvar som en fyrbåk. Slätta damms stora gräsytor har delvis blivit konstgräsplaner. Här huserar Häckens ungdomslag. 

Jag går norrut. Häckens gamla klubbhus Häckensborg har blivit Maria Magdalenas katolska kyrka. Klubbhuset invigdes 1960 efter år av förberedelser  och mycket ideellt arbete. En stor del av pengarna kom från arrangemanget Kul i backen. Tidigare låg Hedlunds dotters sommarhus Solbacken på platsen.

Jag står nu vid ingången till S.A. Hedlunds park. Hedlund dämde upp två bäckar som blev Slätta damm och anlade en park för både familjen och folk i grannskapet. Sedan förvärvad och iordningställd av Göteborgs stad 1927-30 med bidrag från Charles Felix Lindbergs donationsfond som det står på en minnessten. Här har åtskilliga hisingstöser och pojkar badat på sommaren och åkt skridskor på vintern. Sockengränsen mellan Lundby och Tuve går mitt i dammen och det gick att simma ut och ställa sig på en översvämmad gärdesgård i mitten.

Entrén till parken är också ingången till Hisingsparken med många stigar och fina utsiktsplatser. Jag möter många motionärer. Kaféet som ligger vid änden av dammen är stängt. Solen skiner och vårgrönskan är bara några veckor borta. Jag går på den västra sidan av dammen. Det finns graffitti på några stenar. Det är skillnad på nutidens “konstnärer” och de uppburna kulturpersonligheterna nere på hällen. 

Efter Slättadamm går jag uppför en backe och kommer upp till Gunnestorps mosse, den är delvis igenväxt och på det öppna vatten ligger isen. 

På stigen som går upp till husen i Kärrdalen, i den sista backen står en ensam grindstolpe.

Det är det som finns kvar av torpet Myrekärr som låg under Grimbo Mellangård.  Här föddes min farmor Ida 1898 som den mellersta av sju syskon varav två dog tidigt. 

Fadern Isak Nilsson kom från Tjörn till Tuve som sjuttonåring och gifte sig 1891 med Olivia från Grimbo. Hur de levde vet jag inte så mycket om. Torpet gav väl en del, dagsverken och påhugg på gårdarna i närheten annat. Torpet låg på krönet, bredvid där de sista husen på Mellangårdsvägen ligger, med markerna nedanför, där det idag är gräsmark.

Vad vi däremot vet är några tragiska händelser. 1909 dör Olivia 39 år gammal i äggvitesjuka.Isak blir änkling, fem barn plus en fosterson blir utan mor. Den äldsta Anna är femton och den yngste Ivar är två. Bara  två år senare i september 1911 dör pappan Isak. Enligt farmor kom han i bråk med en dräng, i slagsmålet ramlade han så illa att han dog. 

Jag har fått ut ett polisförhörsprotokoll från Landsarkivet skrivet av Kronolänsman C A Brundin. 

Han skriver att han förhört två stycken grannar. Den ene hemmansägaren A.N. berättar att Nilsson varit i Göteborg och köpt 2 liter brännvin. Han bjöd A.N. först i sitt hem sedan i dennes hem. A.N. slocknade och när han vaknade och gick ut såg han Isak på marken, han konstaterade tillsammans med en grannhustru att Isak var död. Detta vittnesmål vidimerades av grannen H.N. 

Länsman Brundin ser inget tecken på yttre våld och ser inget hinder att avsluta undersökningen så att Nilsson kan begravas. Händelsen är tragiskt i alla bemärkelser. Dock följer det med ytterligare ett dokument från landsarkivet. Det är ett anonymt brev som beskriver supandet men också att vittnet A.N. utdelade flera slag som slog Isak till marken och att det var dödsorsaken. Så vitt jag vet lades det till handlingarna, farmorsfar var redan begraven och en alkoholiserad torpare föranledde knappast gravöppning och forensik. 

Barnaskaran splittrades efter ett tag. De äldre fick arbete som dräng och piga. Farmor fick flytta till en moster i Annedal, sedan hembiträde och piga innan hon gifte sig och blev småbrukare i Kärra. Den yngste Ivar hamnade på Tuve fattighus. Både han och brodern Erik jobbade sedan i många år på Renhållningsverket. Systern Gerda gifte sig med Hjalle som jobbade på Lindholmen. Anna bildade familj med snickaren Gustav. Trots den hårda starten blev livet för syskonen som för de flesta andra.

Jag går runt och kollar efter rester av torpet. Det finns gärdesgårdar och stenhögar, inget bestående. Jag går in i Kärrdalens villaområde, Myrekärrsvägen och i vinkel Lilla Myrekärrsvägen minner i alla fall vad som varit. 

Områdets Egnahemsförening syns, en portal här och en bänk där och de har en fin hemsida. Husen som i flesta fall nog var relativt enkla från början är nu i de flesta fall renoverade med nya dörrar, fönster och garage. Nere vid Kärrdalsvägen finns ett nyare flerfamiljshus och nere vid Björlandavägen i den gamla affären, ännu en av Hisingens indiska restauranger.

Källor:  Lundby från bondby till industristadsdel Göteborg 1982, Upptäck Hisingen! 2008, Lundby på Hisingen – Eriksson 1994, Wikipedia,, BK Häcken 50 år 1990, En bok om Tuve 1966, Landsarkivet.