HELA HISINGEN

Nyheter från Sveriges bästa ö

Anticimex: De är skyldiga till råttinvasionen *Fågelmatare *Nybyggen *Korvätare

Bekämpningsinsatserna mot råttorna ökar i takt med att Göteborg växer. Speciellt under våren syns skadedjuren på Backaplan, vid Kvillebäcken och längs med stora byggen.
— Råttorna finns överallt där det är mycket aktivitet, människor och papperskorgar. På torg, parker och busshållplatser, säger Håkan Rystrand, leveranschef region väst på Anticimex.

Under våren och sommaren märker många plötsligt av råttor som springer över gatorna. Det beror på en rad olika faktorer, bland annat att allmänheten nu sitter ute och äter sin lunch eller har picknick vilket skapar sopor som råttorna kan festa på.

— Fågelmatningen är en del av det. Sedan är fallfrukt en födokälla för råttor, de äter den mat som vi inte äter upp. Om man sitter på en parkbänk och käkar korv med bröd till lunch och tappar något så blir det en signal om föda för råttorna, säger Håkan Rystrand på Anticimex AB.

Råttor sprider smitta via urin och avföring och de kan dessutom orsaka allvarliga skador på byggnader. I takt med att Göteborg växer blir också råttproblemet större. Förra året var problemen så stora att Göteborgs stad anställde en råttsamordnare. För att bekämpa problemet använder sig Anticimex av digitala fällor. Under 2020 ökade de med 28 procent och totalt finns nu 30 970 digitala fällor utplacerade över hela Sverige. Bara i Göteborg finns 3 000.

Beror på dålig sophantering och fågelmatning – stora byggen driver upp råttorna till marken

Främst beror problemen på dålig sophantering, att någon matar fåglarna eller att det är trasiga rör i fastigheten. Men också på att det pågår många bryggprojekt samtidigt vilket driver upp råttorna från sina hålor.

— Det är en grej som vi märker, att när det är stora byggen, som Västlänken, så märker vi en ökad aktivitet av råttor i det området. För normalt sett så är de nere i avloppssystemen, brunnarna och gatorna och ställer inte till några problem.

Men när stora byggen är på gång, som på Lindholmen eller Eriksberg, hittar råttorna från brunnen in till fastigheterna.

— Då kan man få upp en råtta i brunnen i duschen. Man kan få upp den i toaletten också. Det är inte jättevanligt, men det händer. Sedan hör folk av sig som hör dem i väggarna och i golven men inte ser dem. Efter ett tag så börjar det lukta illa, både från urin och avföring. Har man en gång känt den doften så känner man igen den.

Råttor finns främst vid byggarbetsplatser men även på allmänna platser där det finns mycket rörelse, människor och mat.

— På torg, i parker och på busshållplatser där det är mycket människor i rörelse och där det finns papperskorgar. I Göteborg har vi fortfarande många papperskorgar som inte är råttsäkrade.

Brunråtta, den vanligaste råttan i Sverige. Pressbild: Anticimex.

Stadens papperskorgar fortfarande ett stort problem

Det handlar om att göra hålen mindre så att de inte kan leta sig in och att man inte kan slänga hushållssopor som drar till sig skadedjuren. Men det handlar också om att ta bort den så kallade “råttstegen” som de kan klättra upp på.

— Papperskorgarna var utformade med taggar så att man inte skulle kunna sätta upp affischer på dem, men det gjorde att råttorna fick en stege att klättra upp på.

Vilka platser på Hisingen är värst?

— Jag vill inte peka ut platserna men vid alla stora byggen.

“Då kan man få upp en råtta i brunnen i duschen. Man kan få upp den i toaletten också”, säger Håkan Rystrand på Anticimex.

“Vi är mycket mer detektiver än vi var för 15 år sedan”

Numera använder sig Anticimex av digitala råttfällor, som inte innehåller bekämpningsmedel utan man lockar in råttorna. De är några decimeter höga.

— De går in och fastnar, åker upp i en hiss och får en elstöt så de dör och ner i en påse. I fällan sitter ett mobilt simkort som skickar sms till oss när de kommit in en råtta. Det finns på Backaplan, vid industrier, butiker, köpcentrum och bostadsrättsföreningar, säger han och fortsätter:

— Vi är mycket mer detektiver än vi var för 15 år sedan eftersom vi vill förebygga och se så att det inte blir ett problem igen.

Henrietta Johansson
henrietta@helahisingen.se

LÄS MER: