Bildextra: Nya boken om Lundby visar Hisingen på 1800-talet

Lundby Hembygdsförening publicerar en bok om Lundby med fokus på fotografier mellan åren 1860–1930. I ”Fotografier av ett svunnet Lundby på Hisingen” finns både kartor och 260 fotografier från området – men även barndomsminnen från den tiden.

Sedan Lundby Hembygdsförening bildades i slutet av 1980-talet har de arbetat med att samla in och dokumentera äldre fotografier. Resultatet publiceras nu i en ny bok med 260 fotografier och 45 kartor. Här finns även berättelser med barndomsminnen som är nedtecknade av Lundbybor.

— Boken kom till som en del av en inventering av Lundby-fotografier från 1860-talet fram till omkring år 1930. Föreningens egen samling av foton har för detta ändamål kompletterats med bilder från andra källor, säger Tore Samuelsson, författare av boken.

I boken finns bland annat en bild på Lundbybussen från 1928, tagen vid Lundby gamla kyrka som då var ändstation. Men det finns även andra typiska Hisingsbilder, som interiören av Ångpanneverkstaden vid Göteborgs Nya Verkstads AB, senare benämnt Götaverken samt en bild på Fartygsbädd vid Eriksbergs Mekaniska Verkstad.

Foto vid Miragatan, nära korsningen med Ceresgatan. Huset låg ungefär där Svenska Hamnarbetarförbundet avdelning 4 ligger nu, med adress Gamla Ceresgatan 3, byggt 1915 och även kallat ”Lusasken”. Fotot är troligen taget omkring 1914–1915. I bakgrunden Sannegårdshamnen och Lundby nya kyrka. Foto: Föreningen Gamla Lindholmspojkar.
Lindholmens personalstyrka 1894. Stående längst fram är från vänster ingenjör Cedervall, ingenjör Åberg, smedsmästare Johannes Stridh (1823–1904) och direktör Sven Almqvist. Foto: Sven Almqvists arkiv, Riksarkivet.
Lundbybussen, modell Tidaholm, den 30 september 1929. Platsen är vid Lundby gamla kyrka som var ändstation. Foto: Lundby Hembygdsförening.
Skatberget, Lindholmen. Tidpunkten för fotot är omkring år 1870 med tvättflotten till höger i bild. Längst till vänster uppe på berget ligger “disponentvillan”, som fortfarande finns kvar och nu används av Chalmers studentbostäder. En av byggnaderna till höger är värdshuset ”Tuppen”, där det bedrevs hotell- och restaurangverksamhet av föreståndare Anna Eriksson (1840–1910). Foto: Sven Almqvists arkiv, Riksarkivet.

Fick lunchrast förlängd med tio minuter – ”En timmes tid för spisning samt rodd fram och åter över älven var för litet”

Författarna menar att det är den dramatiska förändringen som Lundby genomgick från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet som speglar bokens innehåll:

”På Norra Älvstranden etableras flera stora båtvarv vilket på ett avgörande sätt bidrar till att Lundby förvandlas från ett jordbrukssamhälle till en industristadsdel. Befolkningen ökar kraftigt – medan Lundby församling 1860 har omkring 1 500 invånare har antalet sextio år senare vuxit till drygt 20 000”, står det i boken.

Ett fotografi, som är taget omkring 1916 vid det hus som kallades Nordhem 6, Rambergskvarteret 23B, eller ”Föreningshuset”, skildrar dåtidens boendeförhållanden. I huset fanns sju lägenheter – med ett rum och kök samt tambur. ”År 1916 bodde sju stycken barnfamiljer här med totalt 37 barn”, skriver författarna.

Ett annat fotografi skildrar Bläsan, som låg i höjd med nuvarande Bläsgatan i Majorna och var en landningsplats för roddtrafik till och från Lindholmen.

”År 1871 fick de Lindholmenarbetare som bodde på andra sidan älven sin lunchrast förlängd med tio minuter, eftersom ”en timmes tid för spisning samt rodd fram och åter över älven var för litet”,” står det i minnesanteckningarna.

Så här ser bokens omslag ut.
Nya Kyrkbyskolan, Prästvägen 11. Tredje klass, 1906–1907, med läraren Fabian Wessberg. Trappan i denna utformning finns inte kvar idag. Foto: Lundby Hembygdsförening.
December 1909. Interiör från Ångpanneverkstaden vid Göteborgs Nya Verkstads AB, senare benämnd Götaverken. Foto: Varvshistoriska föreningen i Göteborg.
Signe Ternells speceriaffär. Affären låg vid korsningen Lundby hamngata och Ceresgatan i kvarteret Båten. Foto: Föreningen Gamla Lindholmspojkar.
Fotot ska vara taget omkring 1916 vid det hus som kallades Nordhem 6, Rambergskvarteret 23B, eller ”Föreningshuset”. I huset fanns totalt sju lägenheter, var och en av dem hade ett rum och kök samt tambur. År 1916 bodde sju stycken barnfamiljer här med totalt 37 barn. Foto: Lundby Hembygdsförening.
Fartygsbädd vid Eriksbergs Mekaniska Verkstad, omkring 1890-talet. Foto: Lundby Hembygdsförening.
Vid Bläsan omkring år 1900. Bläsan, som låg i höjd med nuvarande Bläsgatan i Majorna, var bland annat en landningsplats för roddtrafik till och från Lindholmen. År 1871 fick de lindholmenarbetare som bodde på andra sidan älven sin lunchrast förlängd med tio minuter, eftersom ”en timmes tid för spisning samt rodd fram och åter över älven var för litet”. Foto från Göteborgs stadsmuseum.

FAKTA: De här delarna finns med i boken

Arendalsenklaven – Härrödskolan   
Skarvik och Bräcke – Båtsmän och båtsmanstorp   
Tidiga vyer av norra älvstranden och Hisingsvassen   
Färjestaden   
Båtvarven som förändrade Lundby   
Eriksbergs Mekaniska Verkstad    
Lindholmens varv   
Lindholmsbor   
Företag på Lindholmen   
Ett urval eldsvådor    
Lindholmsskolor    
Grönområden   
Sannegården   
Lundby Mekaniska Verkstad   
Lundby nya kyrka med omgivningar
Lundby gamla kyrka   
Skolor i Kyrkbyn   
Götaverken   
Lundbyvassen – Hisingstad
Ett eget hem    
Nykterhetsrörelsen
De första Hisingsbroarna
Frihamnen   
Busstrafik   
S.A. Hedlunds Bjurslätt   
Rambergskvarteret   
Minnen från Pallasgatan   
Om livet i Rönnbergs    
Kring Kvilletorget   
Göteborgs Bult- och Nagelfabrik   
Kvillebäckskanalen   
Göteborgs Porslinsfabrik
Rosengrens kassaskåpsfabrik

Henrietta Johansson
henrietta@helahisingen.se

LÄS MER: