HELA HISINGEN

Nyheter från Sveriges bästa ö

Bildextra: Så har Eriksbergs bockkran sett ut genom åren – från mörkgrön till orange

En nygammal röd färg, ett rejält rostskydd och ny belysning. I slutet av november var renoveringen av Eriksbergskranen äntligen klar – i alla fall för den här gången. För det lär dröja omkring 30 år till nästa uppfräschning. Här är lite historia – samt bilder från förr och nu – om Eriksbergs Bockkran.

I början av 2021 berättade HelaHisingen att det var dags för en uppfräschning av Eriksbergs bockkran. Arbetet började under våren och har tagit ett gäng månader samt kostat över 60 miljoner. Nu är renoveringen av den kulturminnesmärkta bockkranen på Eriksberg klar, meddelar Älvstranden Utveckling.

Det blev att par veckors förseningar av arbetet då kranen var rostigare än väntat och ställningsbyggandet runt den 80 meter höga och 1 750 ton tunga kranen drog ut på tiden.

— Ett stort orosmoment har varit säkerheten. Vi gjorde en beräkning på vindlasterna och det visade sig att det fanns en risk för att kranen skulle knäckas om det var ställningar på östra och västra sidan samtidigt, så vi fick dela upp det arbetet. Något som både försenade och fördyrade arbetet, säger Michael Danese på Älvstranden Utveckling som varit projektledare för renoveringen i ett pressmeddelande.

En påminnelse om varvens storhetstid

Den 1 750 ton tunga och 80 meter höga kranen byggdes delvis av NOHAB i Trollhättan, men även i tyska Köln. Den uppfördes vid Eriksbergsvarvet 1969, i samband med en utbyggnad av torrdockan och fick då en lyftkraft på 450 ton. Men även om Eriksbergsvarvet hade en positiv utveckling under första halvan av 1970-talet hade det redan vänt för storvarven i Göteborg.

1871 startades ett skeppsvarv i anslutning till Ericsbergs metall och tackjerns-gjuteri och den 29 oktober 1873 levererades det första fartyget, bogserångsluten Aktiv, samt några veckor senare dess systerfartyg Erik. Året därpå levererades Göteborgs första ångfärja: Bonnfrödja. 1876 ombildas verksamheten till aktiebolag som David Wilhelm Flobeck (1831–1904) så småningom blev huvudägare till: Eriksbergs Mekaniska Werkstads AB. Varvet kom fram till 1910-talet att vara det minsta av de tre stora göteborgsvarven – Lindholmen, Götaverken och Eriksberg.

Då tog redarfamiljen Broströms över varvet.

Med ett relativt blygsamt aktiekapital fram till början av andra världskriget, endast 6,5 miljoner kronor, kunde sedan Eriksberg göra rejäla nettovinster på i genomsnitt 40-50 miljoner kronor per år under 1940-talet. Att man nu ägdes av redarfamiljen Broströms gav även en viss konkurrensfördel i “kampen” mot större Götaverken AB längre in i Göteborgs hamn.

Eriksberg licenstillverkade sina dieselmotorer (Burmeiser & Wains) till skillnad från Götaverken som tillverkade egna motorer. Det gav ett visst försprång när utvecklingen i mitten av 1900-talet gick mot att bygga allt större tankfartyg. På 1950-talet slogs fler storleksrekord på de göteborgska varven och på drygt tjugo år så ökade förmågan att bygga stora fartyg kraftigt, sett till dödviktston.

Ekonomiskt utvecklades Eriksberg fortsatt starkt till mitten av 1960-talet precis som de konkurrerande varven. Eriksberg och Lindholmen ägdes då av rederier, medan Götaverken var ut börsnoterat företag likt konkurrenten Kockums i Skåne. På 1950- och 1960-talen var Eriksberg det mest lönsamma varvet i landet. Då var det ett statusjobb inom det industriella Göteborg att jobba på “Torpet” – som Eriksberg kallades i folkmun. Men ändå ansågs det “finast” att vara arbetare på Götaverken, det så kallade “Herrgårn”.

Varvsdöden slog till på 1970-talet

Men efter några decennier av fortsatt tillväxt – där Eriksbergsvarvet var allt mer lönsamt, särskilt i jämförelse med de andra svenska storvarven – så började konkurrensen från Asien och då framför allt Japan, kännas av. Lägre löner i Asien och en svensk valuta som devalverats bidrog till varvskrisen som sänkte denna svenska storindustri.

Eriksberg köptes av staten i april 1975 för 1 000 kronor. Året efter det blev det ett dotterbolag till tidigare konkurrenten Götaverken. Från 1978 så avvecklades successivt all verksamhet vid Eriksberg och den 31 mars 1979 upphörde all nyproduktion vid varvet. 15 juni 1979 levererades slutligen varvets sista fartyg, produkttankern M/T Atland till Broströms.

1993 omvandlade Eriksbergs Förvaltnings AB bockkranen till en utsiktsattraktion, med hiss upp till den 112 meter långa utsiktsterrassen. På 1990-talet kunde man även hoppa bungyjump från bockkranen. Då hade två av de tre ursprungliga vinscharna monterats ner, så enbart den som finns tills nu på 2020-talet fanns kvar. Den röda, brandröda eller orange (viss diskussion förekommer om vad det faktiskt är för färg den målats i…) färgen gjort den tidigare gröna kranen till ett allt mer tydligt landmärke i den göteborgska stadssilhuetten.

Nu har kranen alltså haft slutbesiktning, fått ny belysning, skiner “röd” och grann igen och ska inte behöva renoveras de kommande 30 åren. Eriksbergskranen är byggnadsminne sedan 2012 som från början grön men bytte färg i samband med att den målades om på 1990-talet. Den röda färgen som nu används är samma färg som tidigare och står med i bygglovet.

Bildextra: Så har Eriksbergs bockkran sett ut genom åren

Eriksbergskranen 1968: Här körs de övre delarna av kranen till Göteborg. Foto: NOHAB/WIKIMEDIA
Eriksbergskranen 1973: Under 1970-talet såg varvsområdet i Eriksberg ut så här – något av en diametral motsats mot dagens lugna bostadsrområden. Här dånade ljuset från plåtslagare, svetsare och annat från det storskaliga fartygsbyggandet. Foto: ERIKSBERGS MEKANISKA VERKSTAD
Eriksbergskranen 1974: Rekordåret 1974 sjösatte Eriskbergsvarvet 821 840 dödviktston. Ett par år senare vände allt och succé blev kris för det stora varvet. Foto: ERIKSBERGS MEKANISKA VERKSTAD
Eriksbergskranen, 1977: I bilden syns Eriksbergsvarvet nederst i förgrunden och överst, med den orange:a kranen över flytdockan skymtar man Götaverken. Foto: ERIKSBERGS MEKANISKA VERKSTAD
Eriksbergkranen 1978: Här kan man se Färjenäs till vänster och Eriksbergs bockkran och varv till höger. Foto: CLAES OLSSON
Eriksbergsvarvet 1981: En närbild på hur kranarna och bockkranen i varvsområdet såg ut. Foto: CLAES OLSSON
Eriksbergskranen 1985: Här ser man Färjenäs västerifrån, där villor låg i det som i dag är en park samt längs vattnet där höga hus numera byggts. I bakgrunden ser man bockkranen och andra kranar vid varvet resa sig över höjden. Foto: CLAES OLSSON
Eriksbergskranen 2002: Bebyggelsen av östra Eriksberg är klar – men området kring bockkranen är obebyggt. Foto: AMJAD SHEIKH/WIKIMEDIA
Eriksbergskranen 2009: Nu byggs bostadshusen runt om det gamla varvsområdet. Foto: TOMASZ SIENICKI/WIKIMEDIA
Eriksbergskranen 2017: Nu har bostadsbebyggelsen omringat hela den gamla dockan. Foto: W. CARTER/WIKIMEDIA
Eriksbergskranen, augusti 2021: Den allt blekare färgen syns på detta foto från Färjenäsparken, den kulle är det ursprungliga Göteborg byggdes. Foto: HELAHISINGEN.SE
Eriksbergskranen januari 2021: Trots att färgen blekts under åren så såg kranen rätt brandgul och “lysande” ut i solskenet. Foto: HELAHISNGEN.SE
Eriksbergskranen, maj 2021: Nu var byggställningarna på väg upp för att genomföra den stora ommålningen och upprustningen av bockkranen. Foto: HELAHISINGEN.SE
Eriksbergskranen, juni 2018: Så här såg det ut när byggställningarna rests längs bockkranens ben. Foto: HELAHISINGEN.SE
Eriksbergskranen, september 2021: Nu hade kranen målats mer än halvvägs. Notera den stora skillnaden på före (höger del av övre balk) och efter (vänster sida). Foto: HELAHISINGEN.SE
Eriksbergskranen, november 2021: Nu är bockkranen nymålad och har fått tillbaka sin mörkare brandgula, eller orangea, lyster. Foto: ÄLVSTRANDEN UTVECKLING

Redaktionen
tips@helahisingen.se

LÄS MER: