Här är stadens vision för Hisingen – stadsdel för stadsdel

Göteborgs stad har tagit fram en ny översiktsplan för staden. Efter flera års arbete presenteras deras vision för Göteborgs områden. Hela Hisingen har gått igenom stadsdelarna på Hisingen.
— Det innebär förenklat att Göteborg framför allt ska växa i de redan byggda delarna av staden genom förtätning, säger Anna Olsson, projektledare över översiktsplan för Göteborg på stadsbyggnadskontoret.

Den översiktsplan som nu presenteras, efter flera års arbete, innebär att det ska finnas vägledning för hur Göteborg ska utvecklas på sikt. Bland annat går kommunen igenom bebyggelse, utveckling av kollektivtrafik och hur mark samt vatten ska användas.

På centrala Hisingen handlar det främst om att omvandla gator till ”integrerade stadsmiljöer för att förstärka centrala Hisingens centrala läge i stadsstrukturen”, skriver Göteborgs stad. De vill även fortsätta arbetet med att stärka tvärkopplingar med kollektivtrafik mellan de olika bebyggelseområden som finns i ett försök att avlasta innerstaden.

— Det innebär förenklat att Göteborg framför allt ska växa i de redan byggda delarna av staden genom förtätning. Det handlar också om att Göteborg ska utvecklas mot en stad där det är kortare avstånd till det man behöver i vardagen, för att minimera behovet av längre resor, säger Anna Olsson, projektledare över översiktsplan för Göteborg på stadsbyggnadskontoret, i ett pressmeddelande.

Markanvändningskarta för centrala delarna av Hisingen. Här kan du klicka på kartan och få information om kartans olika lager. Foto: Göteborgs stad.

Kan bygga mellan 16 000 och 18 000 nya bostäder på Hisingen

I Backa, Brunnsbo, Tuve, Länsmansgården och Biskopsgården ser man en potential av att kunna bygga mellan 16 000 och 18 000 nya bostäder. Samtidigt finns planer på två stycken större allaktivitetsanläggningar – en i norra Biskopsgården samt en i södra delen av Aröds industriområde.

I översiktsplanen konstateras att centrala Hisingen har ”god kollektivtrafik i fem stråk, längs Hjalmar Brantingsgatan, Björlandavägen, Tuvevägen, Lillhagsvägen och Litteraturgatan” men att den behöver utvecklas ytterligare.

Bland annat ska det göras med tvärkopplingar för kollektivtrafiken mellan olika bebyggelseområdena så att det går att välja andra resvägar in till centrum. Främst nämns den tvärkoppling mellan södra Biskopsgården, Bräcke och Eriksberg:

”Det finns potential att koppla Biskopsgården mot innerstaden, söderut via Yrvädersgatan mot Eriksberg och via en framtida Gropegårdslänk. En ny gatusträcka mellan Eriksbergs centrum och Inlandsgatan stöder utvecklingen mot blandstad med nya samband mellan Lindholmen, Eriksberg och Wieselgrensplatsen”, skriver Göteborgs stad i översiktsplanen.

Torslanda behöver mer kollektivtrafik – har många tunga industrier

Markanvändningskarta för Torslanda-Amhult. Här kan du klicka på kartan för information om de olika delarna. Foto: Göteborgs stad.

Mycket av de visioner som presenteras är en del i att förtäta Göteborg som stad. Samtidigt pekas flera områden ut som potentiella för kommande bebyggelse.

— I dessa områden måste dock fördjupningar eller programarbeten genomföras före detaljplanering kan påbörjas. Det innebär ofta större investeringar initialt i teknisk infrastruktur, som vatten- och avlopp, gator och kollektivtrafik innan områdena kan byggas ut, säger Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör på stadsbyggnadskontoret.

I Torslanda ser kommunen potential i 1 500 till 2 000 nya bostäder. De ska framförallt byggas på redan ”ianspråktagna ytor, som parkeringsplatser och sedan tidigare bebyggda fastigheter. En tät bebyggelse ska framförallt eftersträvas kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens stråk”, står det i planen.

Flygbild över Skra-Bro, som håller på att utvecklas genom förtätning. Foto. Göteborgs stad.

Samtidigt konstateras att det i Torslanda finns en hög andel småhus, drygt 60 procent, som går att jämföra hela Göteborgs 19 procent. Därför ser man ett behov av andra bostadstyper och upplåtelseformer för ”en ökad variation i stadsmiljön”.

Här konstateras också att det saknas kollektivtrafik, framförallt med tanke på att flera av Göteborgs stora verksamhetsområden ligger på Hisingen, som Göteborgs hamn och Volvos industriområden.

Här nedanför kan du se stadens vision stadsdel för stadsdel.

STADENS VISION – STADSDEL FÖR STADSDEL

HUVUDPUNKTER FÖR CENTRALA HISINGEN

Verka för högvattenskydd längs Göta älv och åtgärder vid Kvillebäcken för att minska översvämningsrisker.

Öka orienterbarheten och tryggheten i stadsdelsparkerna genom att koppla samman grönstråk och utveckla entréerna samt prioritera skötsel och kvalitet.

Utveckla Kvillebäcken till ett rekreativt och tillgängligt blågrönt stråk.

LUNDBY

I Kärrdalen ser kommunen störst utbyggnadspotential längs större vägar, som Björlandavägen. Runt Hisingsparken handlar det framförallt om förbättrade cykelförbindelser. I övriga delar bör det i första hand förbättras för kollektivtrafik och cykel. I Bräcke ser kommunen främst potential för fler småhus. I Eriksberg vill man se en tvärkoppling mellan södra Biskopsgården, Bräcke och Eriksberg. ”Det finns potential att koppla Biskopsgården mot innerstaden, söderut via Yrvädersgatan mot Eriksberg och via en framtida Gropegårdslänk. En ny gatusträcka mellan Eriksbergs centrum och Inlandsgatan stöder utvecklingen mot blandstad med nya samband mellan Lindholmen, Eriksberg och Wieselgrensplatsen”, står det i översiktsplanen.

Man ser även en stor utbyggnadspotential kring delar av Hjalmar Brantingsgatan där Wieselgrensplatsen är en tyngdpunkt. Eftersom det planeras ett nytt sjukhus, en ny ishall, en utbyggnad av Lundbybadet samt bostäder kring Bravida arena ser man en potential i att utveckla lokal service.

BACKA

Runt hälften av de 16 000 – 18 000 bostäder som staden menar att man kan bygga planeras i Backa, Brunnsbo och Tuve. De ser störst utbyggnadspotential längs större vägar i Backa, som Litteraturgatan.

Här konstateras att lokala arbetstillfällen i närområdet ska värnas: ”Verksamhetsområdena norr om Vädermotet, i Aröd och i norra delen av Backaplansområdet är därför värdefulla och bör inte byggas bort. Verksamhetsområdet i Aröd ska värnas som ett småskaligt företagsområde med relativt personalintensiva verksamheter”. Främst vill de utreda kopplingarna genom och till verksamhetsområdena – med särskild hänsyn till Brunnsbo station. Brunnsbo station ses som en viktig plats att kunna ta sig från med kollektivtrafik eller cykel till arbetsplatser och utbildningsplatser i närheten, som Eriksberg, Lindholmen, Göteborgs hamn och Arendal, Östergärde industriområde och Volvo.

Samtidigt planeras det i Brunnsbo en ny pendeltågsstation som som har möjlighet att bli den nya regionala porten så att den på sikt kan avlasta Centralstationen: ”Stationsläget behöver utformas på ett sätt som stärker stadsstrukturen och länkar samman Brunnsbo och Backaplan för att dra nytta av den potential som uppstår med en pendeltågsstation här”, står det i översiktsplanen.

BISKOPSGÅRDEN

Göteborgs stad vill att området förtätas och ser en potential för 8 000-9 000 nya bostäder i området. De ser störst utbyggnadspotential längs större vägar, som Sommarvädersgatan och poängterar att Vårväderstorget har särskilt behov av att kunna erbjuda mer service. Det är just kring de tyngdpunkterna som staden ska satsa:

”Det behövs en kraftfull satsning och ett ambitiöst grepp för att få sammanhängande strukturer mot Bräcke och Eriksberg och för att minska upplevelsen av entrén söderifrån som en storskalig trafikled.”

TUVE

Här ser kommunen att det finns en viss brist på sammankopplade stråk i öst-västlig riktning på centrala Hisingen. Främst ser de störst utbyggnadspotential längs större vägar, som Gunnestorpsvägen och en möjlig framtida tvärkoppling för kollektivtrafik skulle vara mellan Backa och Tuve via Skälltorpsvägen och Lillhagen.

TORSLANDA

Centrala Torslanda har redan påbörjat utvecklingen mot nya bostäder, arbetsplatser, service, rekreation och kultur. Här ser man potential att tillföra ungefär 1 500 – 2 000 nya bostäder. ”I första hand ska förtätningen ske på redan ianspråktagna ytor, som parkeringsplatser och sedan tidigare bebyggda fastigheter. En tät bebyggelse ska framförallt eftersträvas kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens stråk” står det i planen. Förtätningen och det arbete som redan påbörjats, ska bidra till att Amhult och Torslanda torg kopplas samman. Men då krävs också att infrastrukturen i Torslanda kompletteras med tvärförbindelsen vid Älvegårdsvägen som avlastar Kongahällavägen.

KÄRRA

Sedan tidigare finns ”Program för Kärra centrum” (2012) som belyser utvecklingsmöjligheterna för Kärra. Här ser man möjligheter att bygga nya bostäder samordnat med en ombyggnad av Kärra centrum för att få ett mer attraktivt torg. Kommunen ser att det skulle gå att bygga ungefär 500 nya bostäder och skapa verksamhetsytor för olika former av service. Samtidigt, eftersom det råder brist på begravningsplatser på centrala Hisingen, föreslås utredningsområdet för blandad stadsbebyggelse väster om Kärra.

SÄVE

Kommunen konstaterat att utredningsområdet i Säve är stort och relativt lite studerat men att det finns en potential på 10 000-12 000 nya bostäder här. Men att ärendet är svårt att bedöma: ”med hänsyn till befintliga värden och hänsyn som behöver tas. En relativt stor del av området utgörs av jordbruksmark. Delar av området utgörs av öppna landskapsrum med höga landskapsbildsvärden”, skriver Göteborgs stad.

Samtidigt krävs omfattande infrastrukturinvesteringar för att uppnå ett hållbart resande till och från området. Samtidigt konstateras att en öppnad station på Bohusbanan i Säve kan bli en viktig kollektivtrafikknutpunkt.

Henrietta Johansson
henrietta@helahisingen.se

LÄS MER: