HELA HISINGEN

Nyheter från Sveriges bästa ö

Hotet mot Hisingen: Så vill ryssen slå ut vår infrastruktur *Hamnen *Volvo *Bränslet

Försvarsmakten kan inte utesluta ett väpnad angrepp mot Sverige – samtidigt som Rysslands invasion av Ukraina har visat hur ryska förband använder kartor från kalla kriget. På sovjetiska kartor från 1980-talet är det tydligt att Hisingen var en av de intressanta målen för den ryska militären vid en eventuell konflikt med eller invasion av Sverige.
— Sovjet hade ofta mer detaljerad information om Sverige än vad vi själva hade, säger militärhistorikern Lars Gyllenhaal.

Hotnivån mot Sverige har inte ökat sedan förra veckan, men samtidigt säger Försvarsmakten att ett väpnat angrepp på Sverige inte kan uteslutas, berättade Försvarsmakten på en pressträff på torsdagen.

— Det säkerhetsläge vi nu befinner oss i innebär att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas, men jag vill vara tydlig…Försvarsmakten präglas alltjämt av ett operativt lugn, vi upprätthåller beredskap och förmåga att möta alla typer av händelser, sa Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson då.

Men redan 2015 slog Säkerhetspolisen fast att Ryssland då arbetade på att samla in nya aktuella kartor över Sverige. Metoden för att tillskansa sig detaljerad kunskap om hur man kan invadera närliggande nationer är dock inte ny – utan har ärvts från decennier av liknande arbete under kalla kriget.

Efter murens fall kunde historiker avslöja att Sovjetunionen kartlagt Sverige i allmänhet – och Hisingen i synnerhet.

I boken “Sovjetisk invasion av Sverige”, av pseudonymen Valter Bladh, visas 243 objekt i Sverige upp. Detta är platser som var strategiskt viktiga för den sovjetiska militären att känna till, eller anfalla, vid ett militärt angrepp mot Sverige. Boken tar bland annat upp Göteborgs hamn som ett speciellt område, där Sovjetunionen exempelvis kände till detaljerad information om djupen runt om i hamnen.

Information som var korrekt – men inte offentlig.

— När jag har pratat med de som är kartexperter säger de att Sovjet hade ofta mer detaljerad information om Sverige än vad vi själva hade, säger Lars Gyllenhaal till HelaHisingen.se.

Militärhistorikern Lars Gyllenhaal. Foto: LIND & CO

Lars Gyllenhaal har bott i Ryssland i omgångar och studerat både rysk samt nordisk militär i detalj. Han har bland annat medförfattare till ”Ryska Elitförband och specialvapen” tillsammans med Joakim von Braun. Och i boken “Elitförband i Norden” fokuserar han på Sveriges kustjägare, fallskärmsjägare och flygbasjägare – soldaterna som skulle stå emot de ryska angreppen, om de kom i en form liknande den i Ukraina.

Sovjets mål: Volvos fabriker, hamnen och varven

Sannolikt kunde Sovjetunionen samla in detaljerad information om Sverige genom spionage, eller så har man haft elitsoldater i form av dykare på plats i Göteborgs hamn på 1980-talet.

På kartorna över Sverige finns exempelvis hemvärnsförråd utmärkta:
— Nu kan man inte se hur de fått fram den informationen, men med tanke på så mycket detaljer som finns är det högst sannolikt att de varit på plats i många fall, på marken. Göteborgs hamn är ett exempel där ryssarna har extremt detaljerad kunskap om hamnen och älvens olika djup, säger Lars Gyllenhaal och fyller på:

— Ryska spetsnazdykare har ju även erkänt att de arbetat i främmande länders vatten.

Sovjetisk karta över Göteborg. I mörk färg markeras de byggnader och platser som är intressanta som tänkbara militära mål.

De sovjetiska kartorna markerade även ut Volvos fabriker i Torslanda och Lundby, samt oljecisternerna i Göteborgs hamn som intressanta mål. Dessa är även markerade svarta eller gröna – färger som avslöjar att de anses som militära mål.

Kartorna från 1980-talet markerar exempelvis platser och mål som:

  • Volvos område i Lundby – där AB Volvos huvudkontor, utveckling och fabriker ligger i dag.
  • Volvos område i Torslanda – där Volvo Cars huvudkontor och fabriker finns i dag.
  • Oljehamnen norr och väster om Älvsborgsbron.
  • Skeppsvarven längs Norra Älvstranden – som sannolikt inte längre är markerade som mål på moderna ryska kartor.
  • Järnvägsnätet, både till industrier och hamnar samt de bangårdar som finns på Hisngen.
  • Andra betydande industrier i hamninloppet, men även uppför Göta Älv i höjd med Hisings Backa och Hisings Kärra.
Den här sovjetiska kartan över Göteborg visar de industrier omkring Hisings Backa och Gamlestan som sågs som militära mål.

I dag har dock Göteborg förändrats en hel del sedan Sovjetunionens fall. Exempelvis har flygbasen på Hisingen, Säve, övergått från militärt till civilt bruk, för att sedan läggas ner och dess militära bunker omvandlats till ett museum. Samtidigt ägs biltillverkaren Volvo, vars största fabrik och huvudkontor ligger i Torslanda på Hisingen numera av ett kinesiskt företag.

Sovjetisk karta märkt “Göteborg” från 1984 som fokuserar på Hisingen, norra skärgården och Kungälv.

Så exakt vilka av målen som syns på de sovjetiska kartorna som är kvar på Rysslands lista över mål i dag går inte att slå fast, men det ger en föraning om hur de tänker i ämnet. Samhällsförändringarna innebär däremot inte att dessa platser eller byggnader därmed inte längre skulle ha en hotbild mot sig. De kan vara tänkbara mål vid en eventuell militär konflikt mellan Sverige och Ryssland.

— Jag kommer att tänka på det som sker i Ukraina just nu. Ryska armén har ju exempelvis förstört en hel del företag som faktiskt levererar produkter till Ryssland. Så i själva stridssituationerna är det inte så att eventuella poltitiska eller strategiska aspekter nödvändigtvis vägs in, det kan vara soldater rätt långt ner i hierarkin som tar besluten om vad man anfaller i ett skarpt läge, säger Gyllenhaal.

Så att Volvo Cars ägs av Kina skulle inte förhindra Ryssland från att fortsatt se fabrikerna i Torslanda som militära mål?
— Det är inte så mycket logik och rationellt tänkande bakom besluten var man väljer att bomba när en militär konflikt väl inletts, säger Gyllenhaal.

Gyllenhaal: “Finns en del hemvärnsförråd utmärkta”

Med tanke på att Ryssland i dag använder sig av både materiel och information – som kartor – från den sovjetiska epoken tror han att studier av de gamla kartorna kan ge en inblick i den ryska militära logiken.

— Redan under den första veckan av kriget ser man att de fysiska kartorna är extra aktuella nu. Vi har sett exempel på ryska soldater som inte har högteknologiska hjälpmedel och i stället använder sig av gamla kartor i Ukraina. Orsaken till det är att dessa kartor är så välgjorda, ur ett rent kartkvalitetsperspektiv är de i världsklass faktiskt, berättar Lars Gyllenhaal.

— De har varit otroligt dukiga i Sovjet på det här arbetet, vilken ju varit en hel industri på den tiden. Nu ser man ju inte hur de fått fram informationen till kartorna men ibland kan man se att de måste ha varit på marken, exempelvis finns en del hemvärnsförråd utmärkta som inte går att hitta utan att man haft personer fysiskt på platsen, säger Lars Gyllenhaal.

Götaverken och Lundbyvassen finns tydligt markerade på de Sovjetiska kartorna från 1980-talet över Göteborg. Foto: LARS GYLLENHAAL

Men på över 30 år har ju så mycket förändrats i ett modernt samhälle som Sverige, är gamla kartor av det här slaget verkligen fortfarande relevanta för Ryssland i dag?
— I de absoluta stadskärnorna kan man tänka sig att mer modern teknik måste användas av de ryska trupperna. Men utanför dessa så är inte förändringarna lika stora. Nu i Ukraina kan exempelvis kartorna fungera väldigt bra för att få en överblick av landsbygden, vilken topografi trupperna möter och liknande, säger Gyllenhaal och förklarar vidare:.

— De använder inte enbart dessa eller nyare kartor men har dem kvar även för att i den ryska armén så litar man inte på andra än sig själva. Så kartorna som man tagit fram på Sovjettiden har man stort förtroende för, säger Lars Gyllenhaal.

Motivbilden: “Skicka väldigt kraftiga varningar till oss”

I dessa kan höjdkurvor, djup och annan detaljinformation om naturen ibland vara mer detaljerade och aktuell än vad de svenska kartmotsvarigheterna kan erbjuda. I Sovjetunionen tillverkades omkring 3 300 olika kartor över Sverige under kalla kriget och på en del av dessa som är i skala 1:10 000 kan man se så detaljerad information som var olika partier har sina lokaler.

Men även om det är så att Ryssland inte skulle välja en fullskalig invasion vid ett eventuellt angrepp mot Sverige kan kartorna ge en indikation om vilka mål de kan välja att slå mot.

— Mycket av det fältarbete de gjort, de undervattensoperationer med dykare genomfört och liknande är aktuellt fortfarande. Det svenska försvaret hemlighåller även vad vi vet att Sovjet gjort, de vill inte visa allt de har lärt sig, just för att det fortfarande är aktuellt och intressant, säger Gyllenhaal.

Rysk spetsnaz-dykare av det slag som kan ha kartlagd djupen i Göteborgs hamn. Foto: WIKIPEDIA

— Tyvärr är det ju så att de kan slå till mot Sverige på andra sätt än att invadera oss. Exempelvis med sina Iskandersystem, ballistiska robotar, som även kan bära kärnvapen. Med dessa kan de exempelvis förstöra flygbaser eller andra strategiska mål utan att invadera ett land, säger Lars Gyllenhaal.

Vad skulle syftet med det vara?
— Man skulle kunna säga att ett första användningsområde skulle kunna vara att skicka väldigt kraftiga varningar till oss “att inte lägga oss i”, säger Gyllenhaal.

Nutida ryskt spionage på Hisingen

Även om produktionen av kartor över andra länder inte är lika omfattande i dag som på Sovjetunionens tid så har denna militära tradition fortsatt även i den ryska federationens arméapparat:
— Jag vet att det här slutade inte med Sovjets fall. Det har dykt upp kartor på den öppna marknaden även i modern tid. I en stridssituation kan man inte lita på att teknik fungerar, en fiende kan både störa som slå ut GPS-system och andra mobila system, så då har den ryska militären fysiska kartor som en reserv, en säkerhet, säger militärhistorikern Gyllenhaal.

Om detaljinformationen om Göteborgs hamns infrastruktur kommit som resultat av spionage så är det något som Ryssland även sysslat med på Hisingen under senare år. Senast 2021 dömdes en man i 45-årsåldern för spioneri, efter att ha avslöjats av Säkerhetspolisen som uppgiftslämnare till ryska ambassaden i Stockholm.

Enligt utredningen hade mannen tidigare varit forskare på Chalmers, konsult på bland annat Volvo Cars på Hisingen – här han även bodde. Den typen av industrispionage och inhämtning av uppgifter har blivit allt mer sällsynt inom många säkerhetstjänster som skiftat över till digitalt spionage, medan det lever kvar i större utsträckning hos ryssarna.

Orsakerna till detta är liknande de bakom användandet av de gamla sovjetiska kartor, tror Gyllenhaal.

— De vill göra det själva för de litar inte på andra. Sen hade Sovjet en otroligt massa folk för det här, särskilt på sovjetisk tid så var det som en hel industri kring det här med inhämtning, analys, tryck, säger Gyllenhaal.

Markus Hankins
markus@helahisingen.se

LÄS MER: