HELA HISINGEN

Nyheter från Sveriges bästa ö

Så mycket fimpar och skräp lämnar badgästerna på Hisingen

I en ny rapport mäts nedskräpningen på fyra badplatser i Göteborg. På Sillvik är fimpar, snabbmatsbehållare och godispapper en stor del av problemet.
— Fimparna utgjorde ett signifikant högre antal – cirka 50 procent – än andra skräpkategorier, säger Johan Erlandsson, miljöutredare miljöförvaltningens stadsmiljöavdelning, till Vårt Göteborg.

Över 150 miljoner ton plast finns i världshaven – ett miljöproblem som fortsätter växa. I Göteborg stad har kommunen lokala miljömål, som bland annat innebär att arbeta för renare hav, sjöar och vattendrag. Därför har park- och naturförvaltningen i samarbete med miljöförvaltningen mätt och analyserat det skräp som slängs runtom i staden. Man har dessutom analyserat människors beteende.

Mycket “övrig plast”

Tanken var att se ifall den nedskräpning som sker i centrala Göteborg, även når vattendragen. I rapporten går man igenom de kommunala badplatserna Sillvik, Askimsbadet, Fiskebäck och Stora Amundön. Men även tre kanalsträckor i staden.

— Fimparna utgjorde ett signifikant högre antal – cirka 50 procent – än andra skräpkategorier, både på matplatser vid kanalen och längs de undersökta stränderna, med undantag för Amundön. I kanalens vatten fanns det också mycket fimpar, men mest plastskräp som tillhörde kategorin övrig plast, säger Johan Erlandsson till Vårt Göteborg.

Nedskräpning på badplatserna i Göteborg. Foto: Miljöförvaltningen

Snabbmatsbehållare och fimpar

På Sillvik, liksom övriga stränder, hittades en stor mängd fimpar både 2019 och 2020. “Det var också ganska mycket skräp i kategorin snabbmatsbehållare, muggar, godis- och glasspapper (cirka 10-15 procent) samt i kategorin bestick, sugrör, omrörare (cirka 3-4 procent) totalt sett på stränderna båda åren” står det i rapporten.

Sillviks badplats i Torslanda på Hisingen. Foto: HELAHISINGEN.SE

Dessutom hittades cirka åtta procent skräp i kategorierna påsförslutare och sugrörsförpackningar, samt en procent leksaker på stränderna.

— Vi vill gärna gå vidare och utveckla metoden och datainsamlingen. Vi jobbar för att få mätningar av mängden skräp på stränder och vid kanaler att bli en ny del i den nya miljöövervakningsplanen och i åtgärdsplanen för god vattenstatus, säger Johan Erlandsson till Vårt Göteborg.

Skyltar en av lösningarna

Rapporten, som heter ”Minskad mängd marint skräp från stad till hav”, går även igenom människors beteende. Resultaten visar här att skyltar i området påminner folk att inte skräpa ner:
— Studien visade en variation mellan platser och år. Men sammantaget är ändå trenden att det är bättre med en skylt om att skräpet bör slängas i papperskorgen än ingen skylt alls, säger Johan Erlandsson till Vårt Göteborg.

Henrietta Johansson
henrietta@helahisingen.se

LÄS MER: