HELA HISINGEN

Nyheter från Sveriges bästa ö

Så ska Hisingens nya spårvägslinje formas: Den här miljön föreslås för området

Hisingens första nya spårvägslinje på flera generationer ska byggas längs norra älvstranden. Här är höjdpunkter från utredningen som ligger till grund för det som ska bli spårvägen mellan Backaplan och Lindholmen.

Som HelaHisingen berättade under 2020 planerar Göteborgs stad att bygga spårväg mellan Backaplan och Lindholmen. I höst och vinter har detaljplanen befunnit sig i granskningsskedet och därmed har medborgare haft möjlighet att lämna sina skriftliga synpunkter på förslaget, som gått att se hos Stadsbyggnadskontoret.

I materialet, det underlag som tagits fram för att spika en ny plan för området, kan man få en allt mer tydlig bild av hur spårvägen mellan Hjalmar Brantingsgatan och Ceresgatan ska se ut när den är färdigbyggd – om allt går som det är tänkt.

Utbyggnaden av spårvägen längs sträckan ska vara färdigställd 2025 i enlighet med Sverigeförhandlingen. Spårdragningen utgör en tidig del i kommande utveckling av Frihamnen, men vid trafikstart går spårvägen genom ett till största del obebyggt hamnområde.

Flera frågetecken rätas ut – om hållplatser och vändslingan

Kartorna visar bland annat hur sektionerna av Lindholmsallén ska se ut när spårvägsbygget är färdigt. Foto: GÖTEBORGS STAD

HelaHisingen.se har fått in flera läsarfrågor kring spårvägsbygget sedan vi skrev om den planerade sträckningen för ett år sedan. Bland annat har ni läsare undrat hur det blir med allén i Lindhomsallén samt var hållplatserna på den nya linjen ska hamna. En del av er har även oroat sig för att Kvillestan i Brämaregården ska skärmas av ännu mer från hamnen.

Så vad får vi för svar från planarbetet?

Gällande allén framgår från stadens underlag att man planerar att ha träd längs Lindholmsallén även när spårvägen står klar. I sin typsektion av hur gatan ska se ut ser man att planen är att tanken är att ha hela sex träd i bredd, jämfört att det på de flesta ställen i allén i dag finns fyra.

De nya kvarteren och hållplatserna omkring Lundbyvassen och Lindholmen är markerade i gyllenbrunt i kartan. Foto: GÖTEBORGS STAD

Hållplatserna är även utmärkta materialet, där man i denna etapp planerar en hållplats i Frihamnen, som senare skall utökas till två hållplatslägen i takt med att bostadsområdet i Frihamnen börjar byggas. Hållplats två planeras framför Geelys Uni3-campus, ungefär i höjd med public service byggnad “Kanalhuset” och vid Lindholmen ska den tredje spårvagnshållplatsen ligga där de nuvarande busshållplatserna ligger.

Man planerar även för att bygga en gång och cykelpassage över Lindholmsallén precis öster om Karlastaden, eller till höger om den ifall du har Lindholmen Science Park i ryggen och Karlastaden framför dig. På kartan här ovanför är Karlastadens byggnader markerade i gyllenbrun färg.

Inringat ligger de hållplatser som planeras på spårvägslinjen mellan Backaplan/Hjalmar Brantingsgatan. Foto: AFRY

Där Lindholmsallén övergår i Ceresgatan finns redan i dag en större rondell, för fordonstrafik. Vid denna rondell är planen att man ska bygga en vändslinga för spårvägen. Senare är det tänkt att spårvägen ska fortsätta med en ny etapp under älven. Då har man beslutat om att en tunnel ska byggas från Skateberget under älven över till berget som Sjöfartsmuséet finns på.

Men i väntan på den etappen vidare mot Linnéplatsen (Brunnsbo-Linnéplatsen är slutmålet för den här spårvägslinjen) så ska spårvagnarna kunna vända vid gamla Lindholmen i höjd med dagens rondell där Ceresgatan, Polstjärnegatan, Plejadgatan och Karlavagnsgatan möts.

Så kan omgivningarna formas – kring spårvägen

Afry, ett svenskt ingenjörs- och designföretag med verksamhet inom energi, industri och infrastruktur, har tagit fram ett förslag på hur området kan se ut när det är färdigt. I sitt PM om “övergripande gestaltningsprinciper” för den nya spårvägen genom Frihamnen till Lindholmen visar de bland annat upp hur man kan och bör använda sig av gräs vid sidan av spårvägen under sträckningen längs med Lundbyleden/Kvillestan.

Dessutom föreslår att Afry att man bör ha markbetong vid hållplatserna på Lindholmsplatsen och att man bör använda sig av ängsytor där det blir större öppna ytor omkring vändplatsen vid gamla Lindholmen. Bilden nedanför är klickbar, så att ni kan se konsultföretagets beskrivningar själva.

Översiktlig karta som visar utformningen av spårområdet i olika fokusområden längs sträckan. Foto: AFRY
Den östra delen av Hisingens nya spårvägssträcka. Klicka på bilden för större version. Foto: AFRY

En liknande utformning som vid Lindholmsplatsen kan bli aktuell för området kring hållplatsen (i framtiden hållplatserna) i Frihamnen, men detta påpekar Afry som ett komplext område och föreslår att olika materialval bör utredas vidare. Omkring hållplatserna i Frihamnen ska nämligen stadsbebyggelse växa fram under kommande år – något som bland annat gör att man kommer behöva höja marken för att byggnaderna omkring spårvägslinjen ska hamna på samma höjdnivå som spårvägen.

Tanken är att en tät stadsbebyggelse på sikt skall omgärda spårvägen i Frihamnen.

Ett möjligt problem: Bron över Kvillebäcken

Som Hela Hisingen tidigare rapporterat finns det planer på att eventuellt leda om Kvillebäcken när man bygger om och ut Frihamnen. Men den befintliga bron över Kvillebäcken på Lundby Hamngata har blivit utredd av ett dyklag från Marine Structures och Engineer Divind inom konsultbolaget ÅF Infrastructure. På uppdrag av Trafikkontoret har man inventerat hur bron, där bilar och bussar i dag kör över Kvillebäcken, mår i dagsläget.

Vy från sydöst, visar sydvästra- samt nordöstra frontmuren av bron över Kvillebäcken längs med Lundby Hamngata. Foto: ÅF

Inspektionen visar på att bron bland annat har följande brister:
• Sättningar på brobanan.
• Gc-brons balkar har kraftigt korroderade infästningar.
• Dagvattenbrunn är tät.

Denna rapport över skador och anmärkningar på bron, samt gångbron längs Lundby Hamngata, finns även med i underlaget till beslut kring den nya spårvägslinjen.

Synligt armeringsjärn, dåligt täckande betongskikt. Foto: ÅF

I rapporten framkommer att synlig armering syns på underkantplattan i sydöstra delen av bron under Kvillebäcken och i skarven syns kalkutfällningar på underkant platta. Man beskriver även att det finns tecken på “vittrad betong” i skvalpzon, alltså där vattnet från älven/bäcken gått upp på betongen under åren.

På gångbron, där man kan promenera mellan Kvillepiren/Frihamnen och Lindholmsallén/Lundbyvassen, hittade man även rätt grova fel. På gångbron beskriver man att det “förekommer flertal brister, däribland skador på bärande delar som har bristfällig funktion vid inspektionstillfället”.

Avkorroderad infästning på sydvästra landfästet. Nordöstra sidan är i liknande skick. Foto: ÅF

Undersökningen gjordes under 2019 och i rapporten skriver man att gång- och cykelbanan är i “dåligt skick” i den sydöstra änden, att “ett par av infästningarna i landstödet är avkorroderade och de andra är kraftigt korroderade vilket medför att brobanan får dåligt stöd och svajar något vid belastning.

Den naturliga vägen för gång och cykelbanan på platsen leds sedan länge över den “platta delen” (där motortrafiken går) av bron, så konsulterna föreslog att man ska stänga av den här delen av bron tills eventuell renovering gjorts. En del “potthål” som hittades på platsen har sedan dess åtgärdats och flera av problemen som hittats har inte bedömts som tillräckligt allvarliga för att behöva åtgärder inför spårvägsbygget.

Dock framkommer att bron över Kvillebäcken är i allt annat än gott skick. Men ändå inte så dåligt skick att den helt måste bytas ut eller totalrenoveras utan går att använda med viss renovering och olika åtgärder. Vidare visar en utredning från konsultfirman Afry att bron ursprungligen dimensionerades för järnväg och att med “hänsyn till detta borde inte den planerade spårvägen medföra några problem”.

Flygfotot: Så ska spårvägen gå till Lindholmen

Vid Lindholmen placeras spårvägen i ett redan befintligt stråk i Lindholmsalléns mitt, där gång- och cykelväg finns i dag. Det medför alltså vissa förändringar i strukturen, då den trafik, fotgängare och cyklister, som använder stråket i dag behöver “ledas om”.

Flygfoto över delområde Lindholmen med Lindholmsallén. Röd streckad linje visar föreslagen spårvägssträckning. Foto: GÖTEBORGS STAD

Stadsbyggnadskontorets plan är att spårvagnsspåren genom Lindholmen kommer att gå på gräsbevuxen bana, med undantag av passager över spårvägen samt vid hållplatslägen där markbetong eller liknande material ska användas. Ändhållplatsen med vändzon ska placeras nedanför Skateberget/Skatberget vid gamla Lindholmen. På sikt kan/ska spårvägen även gå över till fastlandet, via den tunnel som planeras att byggas mellan Lindholmen och Stigberget.

RÖD FÄRG: Föreslagen spårväg.
GUL FÄRG: Framtida kollektivtrafikkopplingar.
RÖD CIRKEL: Föreslagen spårvagnshållplats.
BLÅ CIRKEL: Befintlig och framtida färjehållplats.

Den totala kostnaden för “Program Brunnsbo Linné” beräknas till 6,13 miljarder kronor “förutsatt att medel överförs från samtliga parter i Sverigeförhandlingen på motsvarande en summa av 1020 mnkr”, skriver Trafikkontoret i de publicerade dokumenten. Byggstart är tänkt till 2029 och tunneln ska stå klar 2035.

Söndagen 12 december var sista dagen att lämna in synpunkter på den föreslagna spårvägsutbyggnaden mellan Backaplan och Lindholmen. Fram till januari 2022 pågår granskningen av det slutliga planförslaget och den som
vill lämna synpunkter på detaljplanen skall göra detta skriftligen senast i detta skede, annars kan man förlora rätten att överklaga beslut att anta detaljplanen. Därmed kan justeringar komma att göras utifrån ovanstående plan, efter eventuell input från allmänheten.

Redaktionen
tips@helahisingen.se

LÄS MER: