Västsvenska handelskammarens VD: Bygg linbanan över Göta Älv!

FEM FRÅGOR. I sociala medier är Västsvenska handelskammarens VD Johan Trouvé en av de mest ivriga påhejarna av linbanan över Göta Älv. Nu när privata aktörer vill genomföra projektet – som Göteborgs stad dömt ut som för dyrt – så ställde vi fem frågor till Johan Trouvé om varför det är en bra idé med en linbana mitt i Göteborg…

1. Hur kommer det sig att handelskammaren tycker att linbanan är en så bra idé?

— Älven innebär en barriär i centrala Göteborg. Stor stadsutveckling har de senaste 20 skett på Hisingssidan och det kommer fortsätta med Frihamnen, Ringön, Lindholmen, Lundby och så vidare. Det behövs fler älvförbindelser de kommande åren. Linbanan har hög kapacitet, relativt låg kostnad och binder samman intressanta delar av stadens utvecklingsområden med många arbetsplatser och bostäder. Dessutom i ett annat ”plan” än spårvagnar/bussar och övrig trafik. Det är därför som tunnelbana är bra, den konkurrerar inte om platsen.

2. Förstår du det motstånd som varit från en del håll som tyckt projektet skulle bli för dyrt?

— Jag förstår att om kostnaden ökar med mer än det dubbla, så är det givetvis inte acceptabelt. Dock är alternativa investeringar dyra också. En ny tunnel eller bro, som enbart binder ihop Stigberget med Lindholmen, inte Lundby eller Wieselgrensplatsen kommer kosta mer än linbanan och kommer inte kunna vara på plats inom 10 år.

3. Vilka aktörer skulle i dina ögon gynnas mest av att linbanan blir av?

— Främst är det de som arbetar i anslutning till stationerna. Bar AB Volvo ska samla ca 12000 anställda till Campus Lundby. Lindholmen har idag över 20000 arbetsplatser. Men även boende runt Wieselgrensplatsen skulle få ett bra tillskott av kollektivtrafik. För näringslivet så är det alla företag som har verksamheter vid de 4 stationslägena, fastighetsägare som äger fastigheter i anslutning till stationslägena. Det finns även en del skolor nära stationslägena.

4. Om den finansieras privat – vilket verkar vara sista hoppet för att den ska byggas – finns det några problem/utmaningar med det som du ser det?

— Det finns flera utmaningar med en sk PPP-lösning. Det gäller att det offentliga (kommun, region/Västtrafik) skriver avtalen med ett långsiktigt perspektiv. Det är ofta en tidshorisont på 30-40 år. Arlandabanan i Stockholm är ett svenskt exempel. Det finns fler internationellt där den här typen av lösningar är vanligare. Jag vet inte om de som nu har kommit upp med idén om privat finansiering är de rätta och har rätt koncept. Men jag tycker att politikerna bör undersöka saken. Om man inte bordlagt ärendet om att riva upp detaljplanen så hade man fått börja om från början med arbetet. Så vi får se om de har ett bra koncept eller inte.

5. Bortsett från Volvo AB som gärna vill se en station vid sitt campus i Lundby – vilka andra företag tror ni längtar efter en linbana i Göteborg?

— Som jag skrivit ovan så är en linbana en smart lösning som ökar värdet för alla fastigheter som ligger i anslutning till stationerna. Bara vid Järntorget kommer en helt ny stadsdel växa fram. Dilemmat är att de flesta privatpersoner, liksom flera politiker har svårt att se hur staden ser ut i framtiden. Bara tidsperspekytivet 20-25 år, är svårt att ta in. Jämför frågeställningarna kring att Västlänkens station vid centralen placerades norr om nuvarande läge. Då såg man inte hela den stadsutveckling som planeras för det området. Bara på den överdäckade E45 ska det byggas 5 kvarter. Vid Järntorget skall en halvö byggas ut i älven. Klart inom 10 år.

Markus Hankins
markus@helahisingen.se

LÄS MER:

Nya ”hoppet” för linbana till Hisingen: Hemliga utländska investerare vill betala för kalaset

LÄS MER:

Bildextra: Så förändras Göteborgs skyline – här är framtidens utsikt från Hisingen